Fördelningen av idrottslokaler väcker diskussion i Esbo
Stödet till idrottsföreningarnas juniorverksamhet engagerade Esbo stadsfullmäktige i går. Stödet upplevs som orättvist mellan de olika grenarna.
Esbo delar ut tränings- och tävlingstider i stadens idrottslokaler för drygt 15 miljoner euro årligen för idrottsföreningarnas juniorverksamhet. Staden fakturerar föreningarna bara för 800 000 euro årligen. De som spelar fotboll, basket och innebandy hör till de stora vinnarna. Ett exempel på det är de under 20 år gamla fotbollsjuniorerna som får tider för 4,2 miljoner euro.
– Systemet är orättvist. De grenar som inte kommer åt stadens lokaler eller planer har varit tvungna att själva finansiera sina egna byggen av idrottslokaler och då är det föräldrarna som står för notan. Det här gäller till exempel ishockeyn som tvingas klara sig med två av stadens hallar. De grenar som kan utnyttja stadens konstgräsplaner och gymnastiksalar är vinnare. Jag tycker att staden borde fundera på att bygga fler idrottsanläggningar eller samarbeta med föreningar vid byggen av anläggningar. Fram till 2030 finns det inga planer på att bygga idrottsanläggningar med stadens pengar och det är sorgligt, säger fullmäktigeledamot Markku Sistonen (SDP).
Mikki Kauste från De gröna håller inte med om att ishockeyn skulle vara i ett ofördelaktigt läge i jämförelse med andra idrottsgrenar.
– Ishockeyn får mycket subventioner på andra sätt och staden köper frikostigt istid från privata hallar som till exempel hallen i Hagalund. De mest bekymmersamma är att alla idrottande ungdomar inte har en plats där de kan utöva sina idrottsgrenar. Jag tycker ändå att det finns en liten ljusning i tunneln när idrottsparkerna i Alberga och Hagalund är på väg att förnyas. Om vi inte bygger egna lokaler för motion är vi tvungna att köpa tider av privata aktörer. Som läget är nu har vi inte pengar i Esbo för att bygga lokaler och då måste vi hyra. Vi prioriterar nu renoveringar av skolor och daghem, säger Kauste.
Mari Anthoni (De gröna) anser att det finns stora regionala skillnader mellan idrottsgrenarna och var i Esbo man befinner sig. Också en del grenar har fått en elitstämpel på sig.
– I norra Esbo saknas idrottslokaler. Till exempel i Esbo centrum används Kuninkaantien lukio och då är det Sodexo som äger lokalerna och tar ut en hög hyra. Jag tycker att staden kunde understöda idrottandet med sedlar eller pass för de barn som kommer från familjer med en sämre ekonomi, säger Anthoni.