Masskjutningarna ger kampen för skärpta vapenlagar ny fart
En intensiv debatt om skärpta vapenlagar väntar i USA:s representanthus i vår. Då tar 95 ledamöter som har fått stöd av den tidigare kongressledamoten Gabrielle Giffords – som 2011 överlevde ett uppmärksammat mordförsök – plats i kammaren.
– En prioriterad fråga, säger Kaliforniendemokraten Nancy Pelosi som spås bli ny talman.
Pelosi vill se en process för ”vettiga bakgrundskontroller för att förhindra att skjutvapen hamnar i fel händer”, enligt uppgifter till nyhetskanalen CNN kort efter masskjutningen på baren Borderline i Kalifornien som ägde rum dagen efter det amerikanska kongressvalet för snart två veckor sedan.
I USA har många fortfarande den där januaridagen 2011, då Arizonademokraten Gabrielle Giffords sköts i huvudet, i tydligt minne. Giffords mötte väljare vid en mataffär utanför Tuscon när en ensam skytt plötsligt dödade sex människor och skadade tretton, vid sidan av henne själv. Giffords fick en kula genom hjärnan och svävade en tid mellan liv och död. Hon överlevde, om än med hjärnskador, och gjorde en bejublad comeback i representanthuset i augusti samma år.
Men 2012 avgick hon för att koncentrera sig på rehabilitering och att bygga upp ett juridiskt center och en så kallad politisk aktionskommitté med fokus på vapenrelaterat våld. Inför mellanårsvalet ställde hon sig bakom ett 300-tal kandidater och kampanjade intensivt för att politiker som stöds av mäktiga vapenlobbyister, främst National Rifle Association (NRA), skulle röstas ner.
”Kampanjade modigt”
Nu står det klart att minst 95 av de nya representanthusledamöterna är Giffords skyddslingar.
“För första gången någonsin har kandidater – bland annat i tuffa och kritiska vågmästardistrikt – kampanjat modigt för vapensäkerhet och vunnit”, skriver en glad Giffords i ett uttalande.
Systerorganisationen Everytown for Gun Safety , som startats av staden New Yorks tidigare borgmästare Michael Bloomberg, rapporterar ett liknande resultat. 83 procent av de 66 kandidater som man ställt sig bakom segrade i valet, enligt uppgifter till public service-kanalen NPR.
Gruppernas stöd har säkerligen haft betydelse för väljarna – men den senaste tidens nyhetsrapportering lär också ha påverkat dem. På countrybaren Borderline sköts tolv människor ihjäl av en svartklädd krigsveteran. Kort dessförinnan dödades elva personer av en skytt i en synagoga i Pittsburgh i Pennsylvania. Och tidigare i år dog sjutton personer i en skolskjutning i Parkland i Florida – något som resulterade i landsomfattande demonstrationer mot vapenvåld.
Visa väljarna
I USA är rätten att bära vapen grundlagsskyddad men reglerna kring bland annat försäljning och åldersgränser varierar i de olika delstaterna. Efter tidigare massskjutningar, bland annat den på grundskolan Sandy Hook i Connecticut 2012, har politiska initiativ tagits för att få till förbud mot automatvapen och så kallade bump stocks (tillbehör som gör att halvautomatiska vapen fungerar som helautomatiska). Planer på landsomfattande register som gör det svårare för unga och personer som lider av psykisk ohälsa att köpa vapen har också florerat.
Men lite har skett. I vår lär utspelen på nytt hagla i det demokratdominerade representanthuset. Men att få någon skrivning genom den republikandominerade senaten blir svårt. Det kanske inte heller är syftet, enligt Lanae Erickson på tankesmedjan Third Way i Washington DC.
– Det handlar om att visa väljarna var Demokraterna står för inför primärvalen 2020, vilken politik som skulle föras om partiet får mer makt, säger hon till NPR.