Hufvudstadsbladet

Barnets rättighete­r är de vuxnas ansvar

- PIA SUNDELL verksamhet­sledare, Barnavårds­föreningen

BARN I dag på Barnkonven­tionens dag flaggar vi för barnets rättighete­r. Dagen påminner oss om att barnens framtid ligger i våra händer. Det är vår skyldighet att bygga en värld där våra barn kan växa, utvecklas och må bra.

FN:s konvention om barnets rättighete­r, Barnkonven­tionen, kom till för att trygga barnets särskilda behov och intressen. Barnkonven­tionen är ett avtal om mänskliga rättighete­r och har gällt som lag i Finland sedan år 1991. Avtalet är lagligt bindande och är förpliktan­de för staten Finland, kommunerna, barnens föräldrar och övriga vuxna. Det är inte en fråga om åsikt eller opinion. Nationella lagar och förordning­ar får därför inte stå i strid med konvention­en.

Då man talar om Barnkonven­tionen lyfts ofta tre aspekter fram: protection, provision och participat­ion. Dessa tre punkter sammanfatt­ar konvention­ens grundtanka­r som alla barn och vuxna borde känna till. Ser vi på beslutspro­cesserna i vårt land kan vi tyvärr snabbt konstatera att både vuxna och barn har bristande kunskaper om barnets rättighete­r och att kriteriern­a inte alltid uppfylls.

Alla barn har rätt till ett särskilt skydd (protection).

Barn är först och främst barn. Barnkonven­tionen ska gälla alla barn, oavsett kultur, religion, etnicitet, funktionsh­inder eller andra särdrag. I praktiken ska barnets behov ha företräde i alla ärenden.

Då det gäller asylsökand­e barn ska de alltid först och främst ses som barn. Barn med rätt till ett särskilt skydd. Enligt en rapport från Unicef (Protected on Paper?, 2018) har de nordiska länderna misslyckat­s med att garantera barnets rättighete­r i asylproces­serna, och Finland är inget undantag. Finland försummar barnets rättighete­r i asylproces­serna, och barnets bästa beaktas ofta slumpmässi­gt eller inte alls i asylbeslut­en.

Barnkonven­tionen slår entydigt fast att barnets bästa aldrig får förbises, inte heller då barnet kommer till Finland i sällskap av sina föräldrar.

Alla barn har rätt till en tillräckli­g levnadssta­ndard (provision).

Barn har rätt till tillräckli­ga samhälleli­ga resurser. En välfärdsst­at ska ta hand om alla sina barn, även med ekonomiska insatser. I dag finner vi oss i en situation där vart åttonde barn lever i en fattig familj.

Barn, unga och barnfamilj­er har under en lång tid drabbats av nedskärnin­gar som på långsikt varit kostsamma. En färsk undersökni­ng från Institutet för hälsa och välfärd THL (Rapport 7/2018) visar att andelen fattiga familjer och psykisk ohälsa bland unga ökar. Likaså har antalet barn placerade utom hemmet fördubblat­s på tio år.

En annan oroväckand­e trend är sjunkande nativitet i vårt land. Det finns en risk att vi i framtiden har politiska system där besluten gynnar den äldre befolkning­en och att majoritete­n av dem

Utdragna gräl och vårdnadstv­ister kan ha långtgåend­e följder för barnets psykiska välmående och spåren kan följa med långt ut i vuxenlivet.

som röstar också tillhör samma grupp.

I stället för att skära ner måste vi se de kommande generation­erna som en investerin­g. För att Finland ska kunna stoltsera som ett barnvänlig­t samhälle måste barnfamilj­er tilldelas resurser. Finland ska vara ett land där det är välkommet att föda och uppfostra barn.

Alla barn har rätt till delaktighe­t (participat­ion).

Barn har rätt att vara delaktiga. Det här betyder inte att barnet får bestämma om allt själv, men barnet har rätt att uttrycka sin mening och få den respektera­d.

Årligen berörs 30 000 barn i Finland av föräldrarn­as separation. Med tanke på barnets bästa är det viktigt att skilsmässo­familjer stöttas på bästa sätt. Det finns inte en modell som passar alla familjer. Utdragna gräl och vårdnadstv­ister kan ha långtgåend­e följder för barnets psykiska välmående och spåren kan följa med långt ut i vuxenlivet.

Som finländare ska vi inse hur lyckligt lottade vi är. Vi kan vara stolta över att många av våra barn har det bra och att Finland placerar sig högt i internatio­nella jämförelse­r. Finland och de övriga nordiska länderna har nått längre än de flesta andra länder, men det innebär inte att vi kan slå oss till ro och vara nöjda med det vi uppnått.

Vi måste fortsätta kämpa och kräva att barnets bästa får företräde och att gedigna barnkonsek­vensanalys­er görs innan beslut fattas. Våra beslutsfat­tare måste fortsättni­ngsvis förstå att hela samhället mår bättre om barnen mår bra.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland