Instruktioner för samarbete under krishantering finns redan
KRISBEREDSKAP Brandskyddet bildar ett mycket vidare globalt nätverk än vad man möjligen känner till. I min egen insändare (HBL 24.11) tar jag fram den finländska globala handboken för skogsbrand.
Brandboken har på sidan 210 just den informationen som Nina Jernberg, Björn Grönholm och Torbjörn Lindström efterlyser i sin insändare (HBL 24.11), nämligen systemet hur man organiserar samarbetet i krishantering och speciellt då krisberedskapen. Plattformen som efterlyses kallas Incident Command System (ICS). ICS byggdes ut av USA och Kanada för att kunna släcka skogbränder på vardera sidan om ländernas gränser.
Efter attacken i New York den 11 september 2001 var allt ett enda kaos tills man kallade in US Forest Service (USF) som via ICS ögonblickligen fick i gång räddningsarbetet. Senare hände samma sak i New Orleans där massor av lik flöt omkring i vattnet efter orkanen Katrina. Efter två dygn kallades USF igen in med sina 500 skogshuggare med motorsågar för att leda räddningsarbetet.
Räddningsarbetet efter tsunamin i Sydostasien tog genast ICS i bruk eftersom de hade både flygplan och fartyg från 25 olika länder. Under ICSsystemet krävs det endast en ledare (Incident Commander), kommunikationen under krishanteringen går på engelska.
De svåra skogsbränderna i Ryssland 2007 ledde till att premiärminister Vladimir Putin bad om internationellt bistånd. Då skickade Inrikesministeriets Räddningsavdel ning den finländska brandboken åt Putin. År 2008 skickade Putin sitt tack till avdelningen i Helsingfors.
År 2009, då jag bodde i Manila på Filippinerna, svepte en tyfon över staden. Hela 440 mm regn föll på åtta timmar, och dränkte hela staden. Ungefär 10 000 människor bodde på sina hustak och de behövde bli räddade. Samtidigt vadade cirka en miljon människor omkring i vattnet för att nå högre liggande områden. Under de första 24 timmarna hände ingenting. Då förde man den finländska brandboken till president Gloria ArroyoMacapagal och den ledande generalen.
Omedelbart efter att ICSinformationen var tillhanda satte räddningsarbetet i gång genom att låna 4 000 båtar från Manila Yacht Club. President ArroyoMacapagal tackade senare Finland för hjälpen. Tusentals barn och äldre personer hade räddats från sina hustak. Hundratusentals andra, hade transpor terats till högre områden genom det djupa vattnet.
Norge hade ingen kunskap om krishantering ända tills Utøya. Efter den katastrofen antog också Norge ICS för sin krishantering. År 2013 ordnade Nordiska räddningstjänstsamarbetet (Nordred) det årliga mötet i Köpenhamn. Där rekommenderade jag att Sverige skulle anta ICS som sitt system för krishantering.
År 2015 stod Sverige inför en storskalig krishantering nära Uppsala. Då beställde man stora flygplan, som kan fälla vatten över bränder, från Frankrike och Italien. Tyvärr tvingades planen stå på marken ända tills man kunde komma överens om kommunikationsspråket under släckningsarbetet. Under jättebränderna 2018, på 25 000 ha, hade man redan kallat in brandchefen för Uppsalabranden.
Förberedelserna för en krishantering påbörjas med att man utnämner en chef för ICSsystemets implementering. Under denne har man tre specialister som ansvarar för information, säkerhet och koordinering.
Ovissheten kan redan avlägsnas om man på förhand kan etablera de olika ansvarsområdena med respektive chefer. På det här sättet kan man inom Östersjöområdet förbereda sig för kommande förändringar i klimatet och en möjlig kommande krishantering.
Under krishantering i Finland fungerar president Sauli Niinistö i dag som ICSkommendör.
Norge hade ingen kunskap om krishantering ända tills Utøya. Efter den katastrofen antog också Norge ICS för sin krishantering.
tidigare global brandskyddsofficer vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Turenki