Vår mat har tredje största klimatavtrycket i EU
Finländarna borde slopa 80–90 procent av köttet för att bli klimatsmarta
Utländska grönsaker är i regel bättre än inhemskt kött när man granskar dietens klimatavtryck. Klimatavtrycket från transporten är klart mindre än från produktionen av djurfoder, som till stor del sker på områden där skog skövlas för sojaplantager.
Det säger Vilma Sandström som disputerat om matens klimatavtryck vid Helsingfors universitet. Hennes studie visar att finländarna har det tredje största klimatavtrycket i EU när man ser till dieten och att en stor del av vår mat genererar utsläpp i andra världsdelar.
– Vi behöver inte sluta äta kött, men vi kunde äta mindre av det, sä ger Sandström. Hon får medhåll av en nordisk studie som säger att vi borde avstå minst fyra av fem köttportioner för att bli klimatsmarta.
Kött, ägg och mjölkprodukter orsakar merparten av klimatutsläppen från finländarnas diet. Budskapet är bekant, men forskningen bakom detta har blivit mer robust och mångsidigare. Nu finns belägg för att vegetarisk diet, enbart ur klimatsynpunkt, är bättre än kött också om köttet är inhemskt och grönsakerna importerade. Vegetariskt smäller i de flesta fall högre än närproducerat.
– Närproducerat är inte automatiskt miljövänligast. Transporten står för en så liten andel av matens klimatavtryck, säger Vilma Sandström som forskat i och disputerat på temat.
Sandströms forskning vid Helsingfors universitet och Internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA) i Österrike granskar klimatavtrycket från maten i EU-länderna på ett sätt som beaktar produktion och transport utförligare än tidigare studier. Kontentan är att det spelar störst roll vilken slags mat man äter, och i vilken mån produktionen har påverkat markanvändningen.
– Nötkött och mjölkprodukter står för merparten av dietens klimatavtryck. En stor del av utsläppen kommer från att nötboskapen avger metan, från deras spillning och från hur deras foder produceras, säger Sandström.
Foderproduktionen är viktigare än man kunde tro. I tropiska områden skövlas regnskogar för att röja plats för till exempel sojaplantager vars skörd mestadels används som foder. Med skogen går värdefulla kolsänkor förlorade, och det syns när Vilma Sandström mäter klimatavtrycket i till exempel kött.
– En stor del av klimatavtrycket i dieterna i EU kommer från att produktionen förändrar markanvändningen på andra håll. Vi behöver inte sluta äta kött, men vi kunde minska på köttkonsumtionen. Det skulle göra stor skillnad, säger Sandström.
Sydamerikanskt nötkött ger väl ändå större klimatutsläpp än inhemskt? – Antagligen ja, men utsläppen från transporten är små. Vad man äter påverkar klimatavtrycket mycket mer än var maten är producerad.
Vilma Sandströms studie bekräftar också det vi visste från förut, att det finns stora skillnader i klimatavtryck mellan olika slag av djurbaserad föda, att exempelvis ägg och kyckling är betydligt klimatvänligare än nötkött.
Vegetarisk mat har i snitt ett klart mindre klimatavtryck än kött, men det finns stora skillnader också mellan vegetariska livsmedel. I den lilla mån färsk frukt transporteras med flyg kan utsläppen ligga i nivå med kött- eller mjölkprodukternas. Ris har stort klimatavtryck, potatis klart mindre.
Om man mest äter vegetariskt, är det då bättre att välja inhemska grönsaker? – Ibland ja, det beror på produkten. Även om transporten ökar klimatavtrycket finns det fall då produktionen någon annanstans kan generera mindre utsläpp än till exempel i inhemska växthus.
Men om man breddar perspektivet från enbart klimatavtryck till allmän miljö- och etisk hållbarhet finns fler aspekter konsumenten kan beakta, som matens vattenavtryck och produktionsförhållanden. Där kan inhemskt ha flera fördelar.
– Spanska tomater förknippas till exempel med vattenbrist medan vi har stora vattenresurser här. Då kan det vara vettigt att minska vår påverkan på vattenbristen utomlands, säger Sandström.
Kött av vilt måste väl ha ett klimatavtryck nära noll eftersom djuren inte fötts upp? Kan inhemskt älgkött vara klimatsmartare än utländska grönsaker? – Ja, viltets klimatavtryck kommer mest från transport och kyl-
förvaring. Det är ändå bra att bredda hållbarhetsperspektivet utöver klimataspekten och säkerställa att jakten inte drabbar viltbeståndens livskraft.
Finland tredje sämst
En av Vilma Sandströms studier som publicerats i Global Food Security visar att EU-medborgarens diet i genomsnitt genererar 1 070 kilo koldioxidekvivalenter om året. Det är ungefär en tredjedel mer än tidigare studier uppskattat. Skillnaden be- ror på att Sandström noggrannare beaktar också de utsläpp som uppstår utanför EU.
En jämförelse mellan klimatavtrycket i de olika EU-ländernas dieter visar att finländarnas avtryck är det tredje största (1 290 kilo), strax efter portugisernas och svenskarnas.
– Vi äter inte särskilt klimatsmart, den här nivån är inte hållbar. Om hela världen åt som finländarna skulle klimatutsläppen öka, säger Sandström.
Eventuella fördomar om köttstin- na dieter i Östeuropa kommer på skam i Sandströms studie: Ungern, Polen, Rumänien, Slovakien och Bulgarien äter klimatsmartast i hela EU.
– De länder som konsumerar mest djurbaserad föda har det största klimatavtrycket. Det är den största enskilda förklaringen, säger Sandström.
Här spelar det ingen större roll i vilken mån maten är importerad.
– De länder som äter mest kött importerar också mest foder, och den vägen ökar deras klimatavtryck.
EU-länderna importerar 30 miljoner ton sojamjöl om året för proteinfoder. Livsmedelsproduktionen inom EU står ändå för under 5 procent av de globala utsläppen från jordbruk och markanvändning. Att EU-maten trots det har ett signifikant klimatavtryck beror i hög grad på att vi äter mycket kött som genererar utsläpp någon annanstans.
Eftersom maten, globalt sett, står för 20–30 procent av människans klimatavtryck kan den konsument som vill minska sitt klimatavtryck relativt
enkelt göra stor skillnad genom att äta klimatsmart.
– Nyckeln är att välja mindre kött och mjölkprodukter. Det minskar på foderimporten och på trycket att röja ytterligare skog för sojaodling. Dessutom är det i linje med de nationella hälsorekommendationerna, säger Sandström.