Slush fokuserar på rekrytering
I dag tisdag börjar uppstarts- och teknologikonferensen Slush med 20 000 deltagare i Helsingfors mässcentrum. HBL listar faktorerna som gör det tioåriga evenemanget till en fortsatt framgång.
Ett syfte med Slush, som inleds i dag, har varit att hjälpa uppstartsföretag att få finansiering som får dem att växa snabbare. Tillgången till kapital är inte längre den största flaskhalsen, utan bristen på arbetskraft, till exempel programmerare och affärsutvecklare. I år satsar konferensen särskilt på rekrytering.
1 Relevans framför stjärnglans
I fjol gästades Slush av USA:s exvicepresident Al Gore, president Sauli Niinistö samt prinsarna William och Daniel. Samma stjärnglans omger inte årets konferens, som inleds i Helsingfors Mässcentrum i dag.
Men det har inte heller varit arrangörernas avsikt. Det viktiga är att Slush ska vara relevant för deltagarna, säger Andreas Saari, som i år tagit över vd-posten för evenemanget.
– Allt vi gör utgår från att vi ska fylla ett behov. Den dag vi inte lyckas främja uppkomsten av nya företag och lösa deras problem, så har vi inte längre någon uppgift.
I år satsar konferensen speciellt på talare som kan ge uppstartsföretagarna konkreta, handfasta råd i deras arbete. Det sker både från scenen och vid korta möten på tumanhand med företagarna.
I målet att öka relevansen ingår också att arrangörerna inte strävar efter att Slush ska växa över dagens 20 000 deltagare, men att man i stället ska bli bättre på att fånga upp just dem som är konferensens primära målgrupp.
2
Attraktionskraften
Att 20 000 personer från världens alla hörn kommer till Helsingfors i decembermörkret får väl ses som ett tecken på att Slush faktiskt upplevs som relevant. I två dagar har deltagarna chans att visa upp sina företag, låta sig inspireras av talare, utbyta erfarenheter med likasinnade, söka samarbetspartner och mingla i en miljö som närmast för tankarna till en nattklubb – mörka salar, strålkastare, rökmaskiner och technomusik.
Den goda stämningen är en del av Slushs varumärke, men enbart den räcker inte för att locka stressade toppinvesterare från hela världen. Det säger Timo Ahopelto, själv investerare på riskkapitalbolaget Lifeline Ventures.
– De här personerna offrar inte flera dagar av sin tid på att resa till Helsingfors bara för att det är trevligt. Dragningskraften hos Slush är den bästa mätaren på hur relevant evenemanget är.
3 Från riskkapital till rekrytering
Att förbättra uppstartsföretagens tillgång till kapital, som får dem att växa snabbare, har sedan starten varit målet för Slush. Det har skett genom att skapa gynnsamma miljöer där entreprenörer och investerare kan mötas och söka fruktbart samarbete.
Enligt Andreas Saari rullar den biten numera i stor utsträckning på av sig själv. I dag är bristen på kompetent arbetskraft däremot ett allt större hinder för ett uppstartsföretag som vill växa. Programmerare, designer och affärsutvecklare söks med ljus och lykta.
Att locka talanger till Finland är därför ett av Slushs nya fokusområden. Konkret sker det bland annat med hjälp av en rekryteringstjänst och match making-verktyg, som gör det lätt att hitta relevanta kontakter i konferensvimlet. Bristen på arbetskraft löser man naturligtvis inte på ett tvådagarsevenemang, men arbetet bakom kulisserna pågår året runt.
En parallell satsning, som liksom Slush är studentdriven, är hackathon-projektet Junction, där programmerare och utvecklare under 48 timmar tävlar om att lösa specifika problem för olika företag. Tidigare i år har Junction-evenemang ordnats i Japan, Kina, Saudiarabien, Vietnam och Ungern. För en dryg vecka sedan hölls huvudtävlingen i Otnäs med 1 300 deltagare från 105 nationer. Ett av syftena var att locka talanger till Finland och få dem att stanna kvar och jobba här.
4 Kaxighet och passion
Slush har under tio år byggt upp ett starkt varumärke, präglat av talkoanda, ideellt studentdrivet arbete med höga ambitioner, passion och en lagom portion kaxighet. Man ser möjligheter snarare än problem.
Många har vittnat om hur de frivilliga arbetsinsatserna ger Slush en alldeles speciell prägel som skiljer konferensen från motsvarande evenemang som ordnas på kommersiella villkor. Det har gett Slush mycket goodwill runtom i världen och gjort att många vill samarbeta med konferensen.
– I egenskap av investerare och företagare har jag svårt att säga vad som kunde bli bättre, för Slush är redan världens bästa teknologikonferens, säger Timo Ahopelto.
5 Helsingfors på världskartan
Slush har bidragit till att placera Helsingfors på kartan över europeiska uppstarts- och teknologicentrum – vid sidan av London, Berlin och Stockholm.
– Utan Slush skulle Helsingfors attraktionskraft i sammanhanget vara avsevärt mindre, säger Ahopelto.
I dag är det städer snarare än länder som tävlar om att vara framstående innovations- och teknologicentrum. För att saker ska börja hända behövs en kritisk massa av talanger på en begränsad yta.
Jämför man Helsingfors med de andra städerna, är det skäl att minnas att Helsingfors ännu befinner sig i startgroparna. Ekosystemet här är bara cirka tio år gammalt, jämfört med 30 år i London och 70 år i Silicon Valley.
– Ändå ligger Helsingfors inte alls efter, hävdar Ahopelto.
Allt vi gör utgår från att vi ska fylla ett behov. Den dag vi inte lyckas främja uppkomsten av nya företag och lösa deras problem, så har vi inte längre någon uppgift.
Andreas Saari, vd för Slush