Fördel finlandssvenskar

●●I STT:s jämförelse jämförs elevernas genomsnittliga ingångsbetyg i gymnasiet (medeltalet på slutbetyget för grundskolan) med gymnasiets genomsnittliga resultat i studentskrivningarna. Studentbetygen görs om till sifferbetyg 1–7 och sedan adderas 3 för att göra resultaten liknande som betyget från grundskolan (4–10).

●●Ett gymnasium där eleverna haft genomsnittligt grundskolebetyg på 7,5 och där studentresultaten blir 7,7 får alltså resultatet 0,2.

●●Studentresultaten räknas från de fyra obligatoriska ämnen som de studerande väljer. Modersmålet måste alla skriva. Engelska, andra inhemska språket (medellång kurs vanligast för finskspråkiga) och lång och kort matematik är populära val.

●●Skillnaderna i betyg i de här ämnena är rätt stora mellan finsk- och svenskspråkiga. Våren 2018 såg resultaten i genomsnitt ut enligt följande. ●●I STT:s jämförelse där 3 adderas till studentexamenssnittet blir då snittbetygen i modelluträkningen 6,95 och 7,25. Om man utgår från en inträdesgräns på 7,5 blir resultatet för de finskspråkiga skolorna -0,55 och för de svenskspråkiga -0,25.

●●I och med att marginalerna mellan skolorna oftast är mycket små spelar skillnaden en rätt stor roll. Forskningscentralen Vatt har räknat ut att den bästa tiondelen av gymnasierna oftast ryms inom 0,2 punkter. 50 procent av gymnasierna kring jämförelsens medelresultat hamnar också inom cirka 0,2 punkter.