Fantastiskt fint är Helsingforsbornas betyg för biblioteket Ode
Centrumbiblioteket Ode har äntligen öppnat sina dörrar för allmänheten. Förutom ett rum för litteratur är biblioteket också en plats där man kan musicera, sy, gå på bio, uppleva interaktiv konst – besökarna formar innehållet.
Wow, fantastiskt fint! Det tyckte många av de allra första besökarna när Helsingfors nya centrumbibliotek Ode i går öppnade sina dörrar för allmänheten, lagom till Finlands 101-årsdag. Förutom ett rum för litteratur är biblioteket också en plats där man kan musicera, sy, gå på bio, uppleva interaktiv konst – besökarna formar innehållet.
Nu kan också litteraturen stoltsera med sin egen arkitektoniska symbol vid Tölöviken, sida vid sida med Musikhuset, Kiasma och det lite äldre operahuset en bit längre bort. Ode syns bra från Riksdagshusets fönster som en påminnelse om det demokratiska projekt som ligger bakom hela idén med allmänna bibliotek – folkbildande och gratis för alla, upprättat med skattebetalarnas pengar.
– Wow, jättefint, kommenterar Charlotte Carlsson och hennes 5-åriga son Emil det nya biblioteket.
De har precis hunnit smaka på den delikata tårtan med frukten yuzu, som de 500 första gästerna bjuds på vid ingången.
– Den är jättegod! Det är min syster som vann tårttävlingen som Yle ordnade, berättar Carlsson, innan de kilar vidare för att leta upp barnböckerna.
Cityverkstad
– Fantastiskt snyggt, tycker Risto Ruuth, som i sin tur är intresserad av konsthistoria och av att kunna spela trummor i någon av de toppmoderna studiorna på andra våningen.
Dessvärre är studiorna ännu inte i bruk. Hela den andra våningen kommer att stänga efter invigningsfestligheterna och öppnas på nytt den 28 december.
– Här kan man musicera, spela in musik, editera, digitalisera material och det finns också en fotostudio, berättar bibliotekarien Kristian Aura.
Dessutom finns 3D-skrivare, laserskärare, symaskiner, knappmaskiner och broderimaskiner.
Poängen med hela andra våningen är deltagandet – att vara en cityverkstad, där besökarna formar innehållet. Modellen är tagen utomlands ifrån.
– Vi började samla in information om vad Helsingforsborna önskar sig redan 2012. De ville ha både lugn och aktiviteter. Därför är stämningen på de olika våningarna väldigt olika. Kunderna är de som skapar biblioteket. Vi får se hur det formas. Vi erbjuder utrymmen medan andra får ordna evenemang, säger Odes informatiker Samu Eeve.
Kuben, för digital konst
Efter årsskiftet öppnas också Kuben, ett rum för interaktiv digital konst. Än ser det inte särdeles spännande ut eftersom pekskärmarna utan innehåll ser ut som vilka genomskinliga glasväggar som helst.
– Det är ett nytt sätt att delta i ett konstverk. Smartglasväggarna gör att man kan skapa en virtuell värld med samma teknologi som till exempel konstnärskollektivet Teamlab har använt på Amos Rex. Man kan också följa med musikspelningar som äger rum någon annanstans och upplevelsen blir nästan som om man var på plats, säger Samu Eeve.
Andelen svensk litteratur är inte lika stor som till exempel på Tölö bibliotek eller Richardsgatans bibliotek, men vi har inte velat tävla med dem. Om vi märker att efterfrågan på svenska böcker är stor tar vi in fler. Samu Eeve, informatiker
Orion flyttar till Ode
Maijasalen, som fått sitt namn efter en av initiativtagarna till Ode, Helsingfors tidigare bibliotekschef Maija Berndtsson,kan användas för till exempel dans, teater eller föreläsningar.
På den första våningen finns också biografen Kino Regina som öppnar i januari.
– Det är Orion som flyttar dit och byter namn, säger Samu Eeve.
På den tredje våningen, Bokhimlen, möts traditionell biblioteksmiljö och moderna bibliotekstjänster. Här finns över 100 000 böcker att låna, ett kafé, nio levande träd och enorma fönster som vetter mot Riksdagshuset.
Svenskt utbud enligt efterfrågan
I källaren väntar ännu sjuhundra lådor med böcker som kommer att föras upp till bokhyllorna i takt med att de som redan ställts fram lånas ut. Enligt Samu Eeve finns här omkring 7 500 titlar på svenska.
– Andelen svensk litteratur är inte lika stor som till exempel på Tölö bibliotek eller Richardsgatans bibliotek, men vi har inte velat tävla med dem. Om vi märker att efterfrågan på svenska böcker är stor tar vi in fler. Det lönar sig att låna mycket, då ser vi vad som behövs, säger Eeve.
Henrik Hägglund, tidigare rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, botaniserar i det svenska utbudet.
– Visst är det symboliskt betydelsefullt med ett så fint bibliotek på paradplats i Helsingfors och som är öppet för alla. I synnerhet den tredje våningen är väldigt fin. Roligt också med nya vyer, säger Hägglund.
Biblioteksdirektören Anna-Maria Soininvaara står vid entrén och hälsar på alla som kommer in.
– Jag är jättelättad. Det är så fint att centrumbiblioteket äntligen efter ungefär tio års planering kan öppna sina dörrar, säger hon. Allt har ändå inte fungerat felfritt. – Det var något fel med dörrarna vid huvudingången mot Mannerheimvägen, så de flesta fick ta sig in genom den södra ingången, säger Soininvaara. Men en stund senare fungerade de felfritt.
Invigningsprogrammet och festligheterna fortsätter i dag på självständighetsdagen. Sammanlagt 500 olika artister uppträder.