Vårt klimatavtryck måste bli mindre

Finland har en skyldighet att minska sina koldioxidutsläpp även om de är så små att de inte ensamma bromsar klimatförändringen. Kati Kulovesi i Finlands klimatpanel förklarar varför.

8,3 ton koldioxid släpper finländarna ut per person och år. Det är mer än snittet i Kina eller Indien och förpliktar oss att minska utsläppen.

”Vad spelar det för roll om Finland minskar sina klimatutsläpp så länge Kina och Indien fortsätter som de gör?”

Frågan dyker ofta upp i diskussioner om klimatpolitiken. Utan djupare eftertanke kan den låta befogad. Finlands utsläpp utgör bara en dryg tusendel (1,2 promille) av de globala utsläppen. Krasst kunde man hävda att även om vi lyckades strypa alla våra utsläpp i dag skulle inverkan på klimatförändringen vara noll om alla andra fortsatte som förut.

Ändå vore det intellektuellt oärligt att inte resonera djupare än så.

– Finland har en juridisk och moralisk skyldighet att bidra till insatserna mot klimatförändringen, säger Kati Kulovesi, professor i internationell rätt vid Östra Finlands universitet och medlem i Finlands klimatpanel.

Den juridiska skyldigheten kommer från Parisavtalet som förutsätter att alla avtalsparter hjälps åt för att mänskligheten ska kunna bromsa klimatförändringen. Den moraliska skyldigheten är intressantare.

– Vi har ett historiskt ansvar för våra utsläpp. Vi har byggt vår ekonomiska välfärd på industriell utveckling, vi har blivit ett rikt land och våra utsläpp värmer planeten ett bra tag till. Det ger oss ett moraliskt ansvar, säger Kulovesi.

Ett annat vanligt argument är att Finland redan gjort mycket.

– Det är en illusion. Under de

senaste åren har Finland varit en medelmåtta i EU, inte den mönsterelev som det ofta påstås. Att vi bidrar till klimattalkot är dessutom naturligt i och med att det driver teknisk utveckling och innovationer i tillväxtbranscher där vi annars också vill vara med, säger Kulovesi.

Stort avtryck per person

Finlands koldioxidutsläpp 2016 (45 miljoner ton) är försumbara jämfört med Indiens (2431 miljoner ton), men i relation till folkmängden ser det annorlunda ut: finländarnas klimatavtryck blir 8,3 ton per person, indiernas 1,8. Finland har byggt sin välfärd på fossila bränslen medan tiotals miljoner indier fortfarande är utan elektricitet och finländarnas avtryck på individnivå är nästan fem gånger större än indiernas.

Därför duger det inte att i internationella förhandlingar som klimatmötet i Katowice kräva att Indien ska strypa sina utsläpp innan vi gör vår andel. Kan vi däremot uppmuntra Indien att investera i utsläppsfri energi och en utbyggnad av elnätet kan det höja levnadsstandarden utan att utsläppen ökar. Med högre levnadsstandard tenderar också folkökningen att avta.

– I Indien och Kina lever miljontals mycket fattiga människor som i praktiken inte orsakar nästan några utsläpp alls. Då har till exempel Finland en chans och en skyldighet att föregå med gott exempel och visa hur man kan utveckla samhället och bli mindre beroende av fossila bränslen, säger Kulovesi.

Även om utsläppsminskningar i Finland eller rentav i hela EU inte

Till exempel Sverige (med ett koldioxidavtryck på 4,6 ton per person) och Danmark (6,6 ton) ligger klart före oss. Också flera mindre utvecklade länder runtom i världen för en mer ambitiös klimatpolitik än Finland. Vi är faktiskt rätt försiktiga och konservativa. Kati Kulovesi Professor i internationell rätt vid Östra Finlands universitet

direkt påverkar klimatförändringen nämnvärt kan deras indirekta betydelse vara avgörande. Just genom att visa exempel på att hög levnadsstandard är förenligt med ett kolsnålt samhälle kan vi på sikt få 1,4 miljarder kineser och 1,3 miljarder indier med oss.

Ett annat vanligt felargument i klimatdebatten är att Finland har gjort mer än sin andel inom EU:s klimatpolitik, säger Kulovesi.

– Till exempel Sverige (med ett koldioxidavtryck på 4,6 ton per person) och Danmark (6,6 ton) ligger klart före oss. Också flera mindre utvecklade länder runtom i världen för en mer ambitiös klimatpolitik än Finland. Vi är faktiskt rätt försiktiga och konservativa, säger Kulovesi.

Costa Rica före Finland

Flyttar vi fokus från nuvarande utsläpp till planerade utsläppsminskningar är EU inte riktigt den föregångare unionen vill framstå som. Sajten Climate Action Tracker beräknar att till exempel Costa Ricas klimatlöften är förenliga med Parisavtalets tvågradersmål medan EU:s löfte inte är i linje med samma mål. Sajten Paris Equity Check visar att Finlands klimatpolitik är svagare än EU:s i genomsnitt.

Det kan vara svårare för Finland att bli klimatneutralt än för EU i snitt då vi har ett större behov att värma upp våra byggnader än sydeuropéerna.

– Finlands klimatpanel ska i början av 2019 presentera hur Finland kunde bli klimatneutralt. Sitra har redan gjort det på ett lite annorlunda sätt. Det är en utmaning, men inte omöjligt. Sverige har lyckats bättre än vi och kunde tjäna som ett uppmuntrande exempel, säger Kati Kulovesi.

Finlands politiska ledning lovar att Finland ska göra mer. När klimatmötet i Katowice inleddes sade president Sauli Niinistöi sitt anförande att ”vi måste agera utan dröjsmål. Och vi betyder var och en av oss. Vi måste alla göra mer och snabbare.” Statsminister Juha Sipilä (C) har sammankallat 150 aktörer från olika samhällssektorer för att diskutera finska klimatåtgärder nästa vecka.