Exportindustrin är en mycket viktig motor
En ny utredning är en nyttig påminnelse om exportens tyngd i samhällsekonomin. Det är ett centralt finländskt intresse att motverka de hotande handelskrigen.
Den ekonomiska samarbetsdelegationen OECD:s aktuella prognos förutspår att tillväxten i år blir 2,8 procent, men nästa år avtar till 1,8 procent. Några larmklockor ringer OECD ändå inte i. Även om tillväxten avtar är den fortfarande på stabil grund. Exporten gynnas av utländsk efterfrågan och förbättrad konkurrenskraft, och den privata konsumtionen stöds av förbättrade inkomster och minskad arbetslöshet. Men det finns orosmoln. Värdet av exporten fortsätter att öka, men toppen är passerad. Varuexportens volym har minskat under flera månader i rad. Också industrins investeringar har minskat, i ett läge där den tillgängliga kapaciteten börjar vara fullt utnyttjad.
Lägre investeringar leder till sämre reaktionsförmåga när konjunkturerna igen vänder uppåt och efterfrågan på finländska produkter tar fart.
Att värdet på exporten ökar är i och för sig positivt. Men sparbanksgruppens chefsekonom Timo Vesala fäster i Talouselämä ändå större vikt vid volymen. Han gör en träffande jämförelse: i en matkorg är delikatesser och lyxvaror dyrast. Men de säger inte så mycket om de dagliga matvanorna. Med analogin vill Vesala visa att exportvolymen är en bättre mätare än exportvärdet för hur den ekonomiska motorn fungerar.
Finland är ett exportberoende land. I motsats till stora länder med omfattande hemmamarknad kan Finland inte skapa sin välfärd bara med hjälp av de resurser som finns innanför våra gränser.
Nyligen gjorde konsultföretaget KPMG på uppdrag av teknologiindustrin, skogsindustrin och kemiindustrin en analys av exportens betydelse för ekonomin och sysselsättningen i Finland. Källmaterialet för analyserna i utredningen består av uppgifter från Statistikcentralen och skatteförvaltningen.
Utredningen ger vid handen att exportindustrin direkt eller indirekt står för nästan hälften, 46 procent, av Finlands bruttonationalprodukt. Industrin sysselsätter direkt cirka 470 000 personer, ser man till de indirekta effekterna inom andra sektorer genererar exportindustrin jobb för 1,1 miljon finländare. Det är 43 procent av alla jobb i Finland.
Exporten genererar direkt eller indirekt skatteintäkter för sammanlagt 28 miljarder euro, en tredjedel av hela skatteintaget.
Ser man till tjänster och varor som inhandlas av dem som på olika sätt får sin inkomst via exportindustrin handlar det om en omsättning på 27,6 miljarder euro.
Om exporten tappar farten blir kringeffekterna snabbt kännbara. Om resursflödet från exporten in i samhällsekonomin mattas av krymper de ekonomiska ramarna för den offentliga sektorn och för hela välfärdssystemet.
Exportföretagens intressen har alltid haft hög prioritet i den ekonomiska politiken. Det senaste exemplet är konkurrenskraftsavtalet som påverkade hela arbetsmarknadsfältet, men enligt svensk förebild slöts för att stärka exportföretagens marknadsposition.
Tidigare tog regeringarna till devalveringar för att förbättra exportindustrins konkurrenskraft. De möjligheterna finns inte längre.
Utredningen om exportens samhällsekonomiska tyngd är en nyttig påminnelse om att Finland i allra högsta grad gynnas av att den internationella handeln följer gemensamt överenskomna spelregler. Om de hotande handelskrigen blir verklighet ställs också Finland inför en ny handelspolitisk verklighet. Att hantera den blir i så fall en av den nya regeringens viktigaste utmaningar.
När Finland tar över som EU-ordförande den första juli nästa år får den nytillträdda statsministern en viktig roll när det gäller att driva frihandelns intressen.