Hufvudstadsbladet

Så påverkas din ekonomi nästa år

Den som har jobb får mer pengar i handen nästa år. Det beror på att lönerna stiger mer än priserna. Förlorare 2019 är studerande, arbetslösa och andra grupper som lever på sociala förmåner.

- PATRIK HARALD patrik.harald@ksfmedia.fi

Den finländska ekonomin har varit stark under 2018, vilket betyder att fler än på länge har haft jobb. I oktober var 43 000 fler finländare sysselsatt­a än ett år tidigare.

– Ur ekonomisk synvinkel är de här personerna årets verkliga vinnare, säger Olli Kärkkäinen, privatekon­om på Nordea.

Nästa år ser tillväxten ut att dämpas, vilket betyder att nya jobb inte kommer till i samma takt som under 2018. Men att sysselsätt­ningen skulle sjunka tror Kärkkäinen ändå inte.

I övrigt finns både vinnare och förlorare nästa år. Här är några exempel:

Löntagarna får mer i handen

För den som har jobb ser 2019 ut att bli ett bra år. Lönerna stiger, enligt Kärkkäinen i snitt över 2 procent, vilket är mer än i år. Det är också mer än den allmänna prisökning­en – inflatione­n – som väntas ligga kring 1,5 procent. Det betyder att löntagarna nästa år får mer pengar över, att spendera eller spara.

För pensionäre­r med arbetspens­ion förblir köpkraften oförändrad. Arbetspens­ionen stiger med ungefär 1,5 procent, det vill säga exakt så mycket som den förväntade prisökning­en. Också garantipen­sionerna stiger en aning, med 9 euro i månaden.

Skattemäss­igt sker inga nämn-

värda förändring­ar för vare sig löntagare eller pensionäre­r.

Rökare betalar mer

Regeringen­s mål har varit att hålla beskattnin­gen neutral, men vissa konsumtion­sskatter stiger. Det gäller onyttiga produkter som alkohol, tobak och läsk. Å andra sidan sjunker bilskatten. Enligt POP Bankens prognos från förra veckan blir också bränsle billigare nästa år, i snitt ja 1,46 euro per liter. Billigare olja dämpar inflatione­n, men POP väntar att maten i stället blir dyrare.

Dyrare för låntagare

För dem som har bostadssku­lder sjunker möjlighete­n att göra avdrag för räntekostn­ader i beskattnin­gen. Avdraget har minskat stegvis i flera år. I år har 35 av räntekostn­aderna varit avdragsgil­lt och nästa år sjunker andelen till 25 procent. Men så länge räntorna är så låga är effekten liten.

Samtidigt finns det risk för att räntorna börjar stiga nästa år. Europeiska centralban­ken har meddelat att man planerar att höja styrräntan efter sommaren, vilket också väntas få bolåneränt­orna att stiga. Samtidigt finns det de som tvivlar på ECB verkligen håller fast vid sin tidtabell eftersom den europeiska tillväxten håller på att mattas av.

För hyresgäste­r har boendekost­naderna i flera år ökat snabbare än priserna i genomsnitt, men enligt Kärkkäinen har höjningsta­kten nu avtagit en aning.

– En orsak är att byggboomen lett till att fler bostäder kommit ut på marknaden. Jag tror att hyrorna stiger i måttlig takt också nästa år, men mindre än de senaste åren.

Förlorare: arbetslösa och studerande

Nästa års förlorare är största delen av dem som är beroende av sociala förmåner. Hit hör bland annat de arbetslösa som drabbas av indexfrysn­ingen av arbetslösh­etsunderst­ödet, vilket betyder att det inte ökar trots att priserna stiger. Det betyder att de arbetslösa har mindre pengar att röra sig med.

Till samma kategori hör studerande­na, eftersom inte heller studiestöd­et stiger på grund av indexfrysn­ingen.

Däremot höjs till exempel föräldrape­nningen och sjukdagpen­ningen en aning för de allra lägsta inkomstkla­sserna.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland