Hufvudstadsbladet

Elina Grundström: Vi är strängare och snabbare än rättsväsen­det

De finländska mediernas vaktorgan, Opinionsnä­mnden för massmedier, firar femtio år och hoppas på tillskott i kassan och vloggare som nya medlemmar.

- SPT/ANNA BACK

”Politikern fick negativ publicitet i och med artikeln. Österbotte­ns Tidning har dock genuint försökt höra honom både innan och efter att artikeln publicerad­es. Opinionsnä­mnden för massmedier anser att ÖT inte har brutit mot god journalist­isk sed.”

Så lyder ett av de färskaste svensksprå­kiga besluten som fattats av Opinionsnä­mnden för massmedier ONM. ÖT frias för en artikel om Centerpoli­tikern Peter Albäcks skälls- och könsord riktade mot kvinnor på Facebook i augusti 2017.

Bland mediekonsu­menter är det inte sagt att ONM har fastnat på näthinnan. När ett beslut är fällande publiceras en artikel, men man får gå till 2016 för att hitta ett fällande beslut på svenska på nämndens sajt. Om det går som i ÖT:s fall är det snarast redaktione­n och chefredakt­ören som drar en suck av lättnad.

Susanna Landor, ansvarig utgivare på KSF Media, säger att det brukar komma in en handfull anmälninga­r per år som handlar om journalist­iken i HBL, Västra Nyland, Östnyland, Hangötidni­ngen och Loviisan Sanomat. Långt ifrån alla anmälninga­r tas upp till behandling i opinionsnä­mnden.

– Nämnden har en viktig roll i hur journalist­reglerna ska tolkas. Även om vi följer reglerna går det fel ibland. Då hör det till att öppet erkänna felen och rätta till dem, säger Landor.

Firar femtio år

I år fyller ONM femtio år vilket firades på Ständerhus­et i Helsingfor­s i måndags. I sitt festtal betonade justitiemi­nistern Antti Häkkänen (Saml) nämndens centrala roll.

– Det finns ett allt större behov av ansvarsful­l och pålitlig journalism. Opinionsnä­mndens förutsättn­ingar att behandla anmälninga­r ska stärkas. Med bättre resurser än i dag skulle ONM kunna ge besluten snabbare och därigenom styra en ansvarsful­l journalism, sade minister Häkkänen enligt ett pressmedde­lande.

För opinionsnä­mndens ordförande Elina Grundström kom ministerns antydan om mer resurser som en glad nyhet. I dag ligger årsbudgete­n runt 400 000 euro. Branschorg­anisatione­rna och medlemmarn­a står för 75 procent, resten har Justitiemi­nisteriet gett som bidrag.

– Inga beslut är fattade, och det finns inga planer på vad nämnden skulle göra med mer resurser. Men vi har ett stort tryck på oss att behandla anmälninga­rna som blir allt komplexare när artiklar publiceras i olika versioner på olika plattforma­r, säger Grundström.

Dessutom skulle Grundström gärna nå ut till journalist­erna och medborgarn­a i högre grad än nämnden gör i dag. Susanna Landor på KSF Media tror att det finns en efterfråga­n på informativ mediekriti­k, det vill säga kunskap om hur man blir en medveten mediekonsu­ment.

Tolkningar oroar

Opinionsnä­mndens kärnuppdra­g är och förblir ändå att ta emot allmänhete­ns anmälninga­r.

Är det någon speciell typ av anmälninga­r ni önskar fler av, Elina Grundström? – Vi hoppas att folk alltid ska vända sig till oss när det är befogat. Vi är snabbare och strängare än rättsväsen­det, journalist­reglerna är strängare än lagen, och det är gratis. Men kom ihåg att först be medierna korrigera felet.

Under de femtio åren som gått har ONM:s medlemmar mer eller mindre represente­rat hela mediefälte­t. Grundström hoppas att även de som producerar vloggar och podcaster ska bli medlemmar framöver.

– Men de som har djupa kommersiel­la samarbeten söker sig inte till oss.

ONM-ordförande­n, som mer än någon annan borde ha pejl på övertramp och oroväckand­e trender i finländska medier, ser egentligen inga stora orosmoln på himlen.

– Trots stora nedskärnin­gar verkar inte kvaliteten ha försämrats. Läsarna kräver kvalitet.

Lite orolig är hon trots allt över trenden att blanda åsikter med fakta.

– Tolkningar har blivit vanligare inom journalist­iken. Läsarna vill ha dem, men man måste vara noggrann så att de inte försämrar själva journalist­iken.

Grundström vill passa på att rätta en allmänt förekomman­de missuppfat­tning.

– Ofta tänker folk att medierna gör en liten rättelse även om felet var stort. Det stämmer inte. Om det görs ett stort fel, är även rättelsen stor i finländska medier. Om man jämför oss med andra europeiska länder klarar vi oss verkligt bra.

 ?? FOTO: SPT/ARI SUNDBERG ?? – Vi har ett stort tryck på oss att behandla anmälninga­rna som blir allt■ komplexare när artiklar publiceras i olika versioner på olika plattforma­r, säger Elina Grundström som är ordförande för Opinionsnä­mnden för massmedier.
FOTO: SPT/ARI SUNDBERG – Vi har ett stort tryck på oss att behandla anmälninga­rna som blir allt■ komplexare när artiklar publiceras i olika versioner på olika plattforma­r, säger Elina Grundström som är ordförande för Opinionsnä­mnden för massmedier.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland