Växande hat mot journalister får tragiska följder
Jamal Khashoggi mördades på det saudiska konsulatet. Och på Capital Gazette sköts flera journalister ihjäl på redaktionen. Antalet dödade journalister har ökat under 2018 – vilket Reportrar utan gränser förklarar med ett ökat hat mot medierna.
Regimkritikern Jamal Khashoggi försvann på det saudiska konsulatet i Turkiet i oktober. Världen fick snart upp ögonen för fallet och den saudiske journalistens öde blev en storpolitisk fråga. Regimen i Riyad medgav till slut att Khashoggi blev mördad, men vidhåller att det inte planerades från högre ort – en utsaga som är kraftigt ifrågasatt av kritiker.
FN:s generalsekreterare António Guterres har efterlyst en trovärdig utredning av fallet. Men det är något som sällan görs när det kommer till mord på journalister, enligt Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser (RSF) i Sverige.
– Journalister blir ofta maktens fiende, det ligger i arbetets natur. Men det innebär också att det sällan görs ordentliga utredningar. Få fall leder till fällande domar och straffriheten gäller i princip i hela världen.
Mexiko bland de dödligaste
Sedan 2015 har antalet journalister som dödas i samband med sitt arbete minskat i världen. Det förklarar Jonathan Lundqvist med att det inte längre finns så många reportrar kvar i det krigsdrabbade Syrien.
Men 2018 innebär ett dystert trendbrott. Hittills i år har minst 80 journalister och medieanställda dödats, att jämföra med 74 i fjol, enligt RSF. Över hälften, 49 personer, har mördats på grund av sitt yrke medan resten har fallit offer för annat våld i samband med sin yrkesutövning.
Reportrar utan gränser ser på utvecklingen med oro och generalsekreteraren Christophe Deloire varnar för att ”skrupelfria politiker, religiösa ledare och affärsmän” piskar upp ett hat mot medierna som får tragiska konsekvenser på marken.
”Våldet mot journalister har nått en nivå som saknar motstycke och situationen är kritisk”, skriver han i ett uttalande.
Massmord i USA
Ett förhållandevis nytt fenomen är att länder där det inte råder krig har börjat dyka upp på listan över de dödligaste. På Capital Gazette i USA sköts till exempel fyra journalister till döds av en man som stormade in på redaktionen i juni. Han hade under flera år trakasserat lokaltidningens journalister på Twitter.
I Mexiko kan morden däremot inte kopplas till någon specifik händel- se, utan är snarare en konsekvens av den organiserade brottsligheten i stort, enligt Lundqvist. Landet är fortsatt ett av de dödligaste i världen för journalister, med minst nio mördade hittills i år. Bara i konflikthärjade Afghanistan och Syrien har fler dödats.
– Det är otäckt att det är så pass hög våldsanvändning mot journalister i Mexiko, trots att det inte råder någon öppen konflikt.
– Rättsväsendet fungerar inte, stora delar av polis och myndigheter är korrupta vilket gör det lättare för förövarna.
”Sänder en signal”
Även den New York-baserade CPJ (Committee to protect journalists) noterar en ökning av antalet dödade journalister under 2018. Enligt deras sammanställning har 83 journalister och medieanställda dödats under året, att jämföra med 75 förra året.
Courtney Radsch, chef för pressfrihetsorganisationens påverkansarbete, pekar också hon på behovet av att rättvisa skipas.
– Morden händer överallt i världen, i en mängd olika kontexter. Men den huvudsakliga orsaken är att så få ställs inför rätta. I nio av tio fall går mördaren fri och det sänder en signal om att det är okej.