På jakt efter pulsen i världsmusiken
”Varje studerande har något unikt att erbjuda. Här studerar finländare med de mest skilda musikaliska intressen sida vid sida med folk från hela världen, allt från Irland och Spanien till Kina och Palestina. Förvånande många har stannat i Finland efter st
Bland alla solenna julkonserter har Global Fest envist bitit sig fast i just december månad. Den lilla men färggranna festivalen ger årligen en överblick över vad som är på gång just nu inom Sibelius-Akademins nyaste tillskott i examensutbudet, Global Music-utbildningen.
Här gäller det framför allt att ta tempen på hela utbildningslinjen, lyssna på dess puls, känna den stämning den skapar i huset och fundera kring nya bekantskaper. Här hörde jag till exempel för första gången Hildá Länsmans spännande röst, som sedermera hörts på allt större scener.
Varje studerande har något unikt att erbjuda. Här studerar finländare med de mest skilda musikaliska intressen sida vid sida med folk från hela världen, allt från Irland och Spanien till Kina och Palestina. Förvånande många har stannat i Finland efter studierna och satt sprätt på musikfältet här.
Det är här i praktiken omöjligt att utbilda var och en enligt liknande metoder som till exempel inom klassisk musik eller folkmusik, där huset förfogar över några av de främsta experterna i branschen. Man kan inte förvänta sig att Sibelius-Akademin ska ha världens främsta lärare i allt från bulgarisk sång och balafonspel till flamencogitarr och kubanska slagverk. Alltså måste man hitta en annan väg att närma sig det hela och under de senaste åren har linjechefen, australiensaren Nathan Riki Thomson gått i spetsen för en stark vision.
Undervisningen i Global Music handlar framför allt om musikalisk kommunikation, om dialoger, om att vara öppen för musik – varifrån den än kommer. Ursprungligen erbjöds programmet endast på magisternivå. Att öppna det även för kandidatnivå var säkert rätt beslut, även om man får se till att folk har en tillräckligt stark musikalisk identitet redan då de inleder studierna.
Det här handlar om något annat än att bli bäst i världen inom en smal nisch. Musiken har sin roll i samhället och adepterna gör sig redo att dela med sig av sin musik i många slags situationer, för och tillsammans med många slags människor. I flera musikkulturer finns heller inga barriärer mellan sång, spel och dans, vilket öppnar många intressanta möjligheter.
Denna gång fascinerades jag av slagverksensemblen under ledning av brasilianska gästläraren Adriano Alewale, som bland annat förmedlade ett budskap av att skapa musik med de medel som finns till förfogande. Hittar man en intressant trumma kan man bygga upp ett helt nummer kring olika sätt att spela på den. Eller bilda en hel slagverksorkester som spelar på plasthinkar – mer komplicerat behöver det inte bli. För många musikintresserade i världen kan instrumentanskaffningar utgöra ett hinder. Jag ser framför mig många intressanta möjligheter för dessa musiker att i framtiden plocka in musikaliska verktyg i sammanhang där de kanske inte är en självklarhet, till exempel i flyktingförläggningar. Plasthinkar brukar man ju dela ut gratis i alla tänkbara situationer.