Dömd hävdade att han tvingades till knarkhandeln
Farman Osman Abdulkhadirs berättelse under polisförhöret var avgörande för att nysta upp härvan. Han berättade även om bakgrunden till sitt agerande.
Först knep han käften, men sedan berättade han allt. Polisens förhör med Farman Osman Abdulkhadir, mannen som Birkalands tingsrätt dömde till det längsta fängelsestraffet i den internationella amfetaminhärvan, var centrala för att kartlägga, åtala och döma ligamedlemmarna.
I förhören berättade Osman Abdulkhadir om sin bakgrund. Han och hans familj kom till Nederländerna från Kurdistan i Irak när han var under tio år. Han är det äldsta barnet och har en bror och syster som går i skolan. Båda hans föräldrar jobbar.
Enligt honom hamnade han på fel spår år 2012. Då sökte två civilklädda poliser upp honom i Nederländerna. Poliserna visste att han var vän med en person vars bror sysslade med knarkhandel och bad honom meddela om han fick reda på var drogerna förvarades.
Några månader senare besökte han en person med somalisk barkgrund som hade stora mängder droger i sin lägenhet. Han hade förlorat telefonnumret till poliserna och ringde den allmänna tipslinjen i stället. Polisen slog till mot lägenheten och drogerna beslagtogs. Strax därefter flydde han till Solna i Sverige.
Nästa år var hans mamma i kontakt med polisen efter att familjen hade blivit hotad. Den nederländska polisen kom till Solna för att prata med honom. De sade att det hade varit ett misstag att ringa den allmänna tipslinjen, den var inte säker. Han stannade i Sverige.
Tre år senare tog en person kontakt med hans bror och bad brodern framföra ett budskap. Osman Abdulkhadir tog kontakt med personen i fråga och då fick han veta att ”alla” i Nederländerna visste att han hade tjallat och att han skulle få betala för drogerna som beslagtagits.
Med andra ord hävdade han att han hade utpressats till att göra det han blivit dömd för.
Enligt kriminalöverkommissarie Jari Räty vid Centralkriminalpolisen är det inte ovanligt att misstänkta knarkhandlare hävdar att de har blivit utpressade. Ibland är det till och med sant.
– Det är väldigt vanligt att de här typerna går med av ren dumhet och sedan blir offer för utpressning. Kanske har de klåpat på vägen och lasten har blivit beslagtagen. Det får man ofta stå för, säger Räty.