Katalonienkrisen

●●Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli en självständig stat. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade röstade.

●●Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen. Valdagen präglades delvis av våld. Polisinsatsen, då väljare bland annat med våld hindrades från att rösta, har kritiserats av bland andra människorättsorganisationer. Polis har försvarat den hårdföra insatsen, bland annat med argumentet att självständighetsivrande väljare hade upprättat blockader runt vallokalerna.

●●Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

●●Centralregeringen i Madrid reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155. Nyval utlystes till den 21 december förra året.

●●Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som har gått i exil. Flera av ledarna sitter fortfarande häktade i Madrid i väntan på rättegång för anklagelser om uppvigling och uppror.

●●I nyvalet vann återigen självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra.

●●Under 2018 har spänningarna kylts av något mellan Katalonien och centralregeringen. Premiärministern och socialisten Pedro Sánchez tillträdde i juni och har visat upp en något mjukare attityd visavi Katalonien jämfört med den konservative företrädaren Mariano Rajoy. Men regionregeringen fortsätter att kräva en (laglig) folkomröstning om självständighet, vilket Madrid lika hårdnackat motsätter sig.