Många nya bolag in på börsen i år

Nästa år blir antalet lägre, förutspår Helsingforsbörsens vd

Trots turbulensen på aktiemarknaden har fler företag än något år tidigare under 2000talet noterats på Helsingforsbörsen i år.

Saldot är 13 nya bolag, av vilka fem noterats på huvudlistan och åtta på First North. Samtidigt har tre bolag avnoterats efter uppköp eller konkurs.

Men nästa år räknar Helsingforsbörsens vd Henrik Husman inte med några nya rekord. Listningsaktiviteten är konjukturkänslig och ute i världen har antalet noteringar minskat redan i år jämfört med fjolåret.

– Jag tror ändå inte att vi hamnar tillbaka till den situation som rådde för tio år sedan när årssaldot kunde vara noll på huvudlistan, säger Husman.

– Med tanke på omständigheterna får vi vara nöjda. Särskilt slutet av 2018 har varit turbulent, säger Henrik Husman, vd på Nasdaq Helsinki, som Helsingforsbörsen heter officiellt.

Turbulensen har märkts i att flera planerade börsintroduktioner har annullerats eller skjutits på framtiden. Restaurangföretaget Royal Ravintolat hann för sin del bli uppköpt av Restamax (numera NoHo Partners) innan den planerade introduktionen förverkligades.

Men 13 nylistade bolag är årets saldo, av vilka fem har noterats på huvudlistan och åtta på First North, som är börsens ”nybörjarlista” med lägre rapporteringskrav. Dessutom har ett bolag flyttat från First North till huvudlistan. Tre bolag har avnoterats (se listan).

Vad gäller nykomlingarna är det enligt Husman svårt att urskilja några särskilda mönster eller trender. Bolagen verkar i vitt skilda branscher och storleken varierar kraftigt. Listningen av fastighetsutvecklaren Kojamo var den största i Norden i år medan Altia kommer på fjärde plats.

Vad nykomlingarnas ursprung beträffar säger Husman att färre bolag än vanligt har varit ägda av kapitalplaceringsbolag. Och Altia är det första statsägda bolaget på 20 år som börsnoterats. Senast i tur var Fortum.

På väg att bli folkaktie

Vid listningen i mars förväntades att alkoholtillverkaren Altia skulle bli finländarnas nya folkaktie, en ”Kossu-aktie”. Med sina nästan 18 000 ägare är Altia den av nykomlingarna som har lockat flest ägare, men steget är fortfarande långt till de riktigt stora folkaktierna som Nokia och Elisa, samt Nordea som efter flytten av huvudkontoret fått tusentals nya aktieägare i Finland (se faktaruta).

Om många företag kommit till börsen 2018 så tror Husman att nästa år inte blir något nytt rekordår. Listningsaktiviteten är konjunkturberoende och globalt sett har antalet börsnoteringar redan i år minskat med 21 procent. Det insamlade kapitalet växte dock, visar konsultföretaget EY:s årliga översikt.

Men oavsett konjunkturläget räknar Husman med att nya bolag ändå fortsätter att söka sig till börsen.

– Jag tror inte att vi hamnar tillbaka till den situation som rådde för tio år sedan när årssaldot kunde vara noll på huvudlistan.

Sådana noll-år var till exempel 2008 och 2011, medan saldot 2009 och 2010 var ett enda bolag per år.

De senaste veckorna har fyra fin- ländska börsbolag – Pöyry, Amer Sports, Basware och Kotipizza – varit föremål för köpbud eller -intresse från utländska aktörer. Att välskötta finländska bolag hamnar i utländsk ägo har väckt oro på sina håll. Husman konstaterar att köpbuden varit ovanligt många på kort tid, men att uppköp i sig inte är något nytt fenomen – sedan millennieskiftet har ungefär 100 bolag avnoterats av olika orsaker.

– Summan är stor med tanke på att Helsingforsbörsens huvudlista har cirka 130 bolag och First North cirka 30. Men det här hör till börsens natur. Ibland blir bolagens värdering på börsen så lockande att de hittar nya ägare. Rent generellt ser vi förstås att börsen får fler bolag och inte färre.

Alla avnoteringar behöver inte heller vara så dramatiska. Till exempel avnoterades Comptel i fjol efter att ha blivit uppköpt av Nokia, och via Nokia är verksamheten fortfarande kvar på Helsingforsbörsen. Detsamma gäller Ahlstrom som avnoterades efter att ha köpts upp av Munksjö, som också är noterat på Helsingforsbörsen.

Marimekkos och Rovios styrelseordförande Mika Ihamuotila sade i en tv-intervju nyligen att den negativa attityden till privatpersoners aktieplaceringar är orsaken till att utländska aktörer lägger beslag på välskötta finländska bolag. Att finländarna av politiska orsaker inte uppmuntras att placera pengar på aktiemarknaden gör att bolagen värderas lägre på Helsingforsbörsen än vad de skulle göra i till exempel Sverige eller Tyskland. Ett lägre värde gör bolagen till lätta byten för uppköpare.

Husman håller med om att finskt ägande inte uppmuntras så som det kunde göras. Ett exempel är beskattningen av vinstutdelningar (dividender) som är högre på noterade bolag än på icke-noterade.

– De här ägarformerna borde vara skattemässigt neutrala, säger Husman.

”Uppköp inte alltid illa”

Men han tonar ner uppfattningen att värderingsnivåerna på Helsingforsbörsen skulle vara väsentligt lägre än i Europa i genomsnitt – låt vara att det perifera läget bidrar till att internationella investerare är benägna att snabbt dra bort sina pengar härifrån, när turbulensen på marknaden ökar.

Och att bolag säljs behöver inte enbart vara illa, ifall priset är bra.

– Pengarna försvinner ju inte, utan kan i många fall placeras där de ger högre avkastning och genererar fler arbetstillfällen. Det handlar om en form av kreativ förstörelse.