Vispa maräng på aquafaba
Under 2018 har folk allt oftare drabbats av flygskam. Den som trots allt bokat en resa har kunnat balansera upp sitt dåliga samvete genom att starta en bokashi i köket eller satsa på en vardag med nollavfall.
Så är den ute igen: nyordslistan som ordnördarna gått och väntat på. I år har 33 ord som beskriver samhällsandan under året som gått – och dessutom är fyndiga på något vis – fått plats. Du kanske redan har bakat med rubrikens aquafaba? Nähä. Det där beskriver en av vegantrenderna och handlar helt enkelt om att baka maräng på spadet från konserverade baljväxter, oftast kikärter. Ut med äggvita, in med aquafaba.
Nu är alla ord på nyordslistan inte helt nya. En del av dem har myntats under året, andra har helt enkelt blivit vanligare trots att någon kläckt dem redan tidigare.
Gensax och nätläkare
Ett kort besök in i hälsa och vetenskap visar att åtminstone svenskarna allt oftare börjat använda ordet gensax för en teknik som går ut på att modifiera arvsmassa, alltså klippa och klistra gener. Verktyget är egentligen en biologisk sax som i praktiken innebär att forskare tar hjälp av molekyler och enzymer för att till exempel klippa bort skadade delar av cellers arvsmassa. Mer vardagsnära för fler ordbrukare är det att kunna besöka nätläkare. Då får man svar på sina hälsofrågor av läkare via webben.
– Det är som julafton på nytt när listan kommer! säger Anna Maria Gustafsson, ledande språkvårdare på Språkinstitutet i Finland, förtjust. Hon har en klar favorit: lårskav.
– Det är helt fantastiskt att ett fenomen som funnits i folks medvetande faktiskt etablerats som ord.
Ett annat ord som Gustafsson gillar är intryckssanera. Det kommer från Norrtälje kommun, som fram till 2020 ska se över lokalerna på sina skolor och förskolor för att anpassa dem bättre för barn med ADHD och autism. Man skärmar av vissa utrymmen och tar ner onödiga teckningar och annan visuell information som slukar känsliga barns energi.
– Det är ett otroligt bra ord. Det kunde vara bra för lite vem som helst att intryckssanera, säger Gustafsson.
En del av de svenska nyorden är specifikt kopplade till Sverige, till exempel till valet som hölls nyligen eller till andra landsspecifika fenomen.
Hempositivism nytt hos oss
I Finland ges ingen nyordslista ut i december, men också finlandssvenska nyord dyker upp ibland.
– De är ofta ganska vardagliga och når sällan upp till fenomenni-
vå, men åtminstone ett nytt ord har vi fått lansera i år. Språkvårdarna behövde ta ställning till vad medierna ska kalla det finska uttrycket kotipositiivisuus, alltså att ha ett avslappnat förhållande till sitt hem. Det handlar om att kunna ha det stökigt, stå för det och ändå öppna upp hemmet för andra. Här skapade vi hempositivism i analogi med det etablerade kroppspositivism. Ordet hempositivism har jag tillsvidare inte hittat belägg för i Sverige, säger Gustafsson.
Vad säger du till den som anser att språket duger som det är, utan några nya påhitt? – Språket utvecklas för att samhället utvecklas. Ingen tvingas använda nyord, men utan dem är det svårt att beskriva nya fenomen. Nyordslistan är bara ett litet urval enligt vissa kriterier, men årets lista visar verkligen hur vi lever i en digitaliserad verklighet och hur klimatfrågorna har betydelse just nu.
Vissa ord kan ha förväntats på listan,
men inte fått plats på den. Till exempel knytblusuppror och GDPR finns inte med. Ola Karlsson, nyordsredaktör på den svenska språkvårdsmyndigheten Språkrådet motiverar med att manifestationen till stöd för Sara Danius är ett för tillfälligt ord för att platsa på listan. GDPR ses mer som en namnliknande benämning än ett regelrätt ord. Andra ord faller bort på grund av att ordet är för självklart trots att fenomenet är intressant. Det finns helt enkelt ingen extradimension i ett ord som elsparkcykel. Det bara beskriver ett nytt fenomen rakt upp och ner utan extra knorr.
De ord som får plats på nyordslistan ska ha skapats eller blivit vanligare under året som gick. De ska spegla både samhällsutveckling och språkliga trender. En av listans funktioner är att visa hur nya ord bildas i svenskan.