Späckat år väntar nästa regering
Minst två val, brexit och EU-ordförandeskapet fyller 2019
Den första juli tar Finland över ordförandeskapet i EU, men arbetet i den så kallade trojkan börjar redan vid årsskiftet.
2019 blir ett nyhetsår som inte bjuder på pauser i politiken. I Storbritannien har premiärminister Theresa May skjutit upp omröstningen om brexit till januari.
Efter både riksdagsval och EU-val på våren löper Finlands regeringsförhandlingar parallellt med förberedelserna inför EU-ordförandeskapet. Efter EU-valet följer dessutom en sommar då det bryts arm om personvalen för topposterna i EU – kommissionsordförande och talmän, bland annat. Finland ska välja ny kommissionär. På hösten öppnas posterna som ECB-chef och eurogruppens ordförande.
Frågan om ett eventuellt landskapsval 2019 är ännu öppen.
Under Finlands ordförandeskap kommer en rad ministermöten att äga rum i Finlandiahuset, bland annat ett miljöministermöte och ett utrikesministermöte.
1 Brexit närmar sig och osäkerheten växer
Vid middagstid den 29 mars 2017 aktiverade Storbritannien artikel 50 för att lämna EU. Två år senare, den 29 mars 2019, går landet ut ur unionen med eller utan avtal.
Premiärminister Theresa May sköt upp parlamentets omröstning om utträdesavtalet till januari. I december verkade det inte finnas en enda lösning som skulle få en majoritet i det brittiska parlamentet: inte utträdesavtalet, inte no deal, inte en ny folkomröstning.
EU-kommissionen presenterade strax före jul sin plan på stötdämpare ifall det inte blir något avtal alls, en hård brexit. Planen skulle ge uppskov för finanssektorn, och flygbranschen skulle få ett extra år på sig att operera som förr. Nödlösningar finns i skrivbordslådan för att snabbt ordna visumfrihet.
Osäkert är läget för de vanliga EU-medborgare som bor i Storbritannien eller britter i EU. Enligt Bryssel är det något som måste hanteras i medlemsländerna, och kommissionen kommer inte med några svar annat än att de uppmanar medlemsländerna att lösa det på ett ”medborgarvänligt sätt”.
En del när fortfarande hopp om en ny omröstning och att EU ska ge uppskov med några månader efter den 29 mars för att hinna med det. Theresa May håller fast vid både brexit och datumet.
2 Finland går till val och generationsskifte väntar i riksdagen
Hundratals år av riksdagserfarenhet försvinner i vår då tiotals långvariga ledamöter slutar eller siktar på EU-valet. Vem kommer i stället efter den 14 april? SDP och Samlingspartiet ligger i täten i opinionsmätningarna, De gröna är på väg att gå framåt sedan senaste val och nu går Sannfinländarna till sitt första riksdagsval sedan Jussi Halla-aho tog över och partiet hamnade i opposition.
Väntade stora valfrågor efter fyra år med en borgerlig regering kommer att vara inkomstfördelning, arbetsliv och hur de sociala bidragen ska reformeras. Klimatet och klimatpolitiken blir också centralt. Vårdreformen försvinner inte heller. Eftersom EU-valet ordnas bara en dryg månad efter riksdagsvalet kommer Europapolitiken att prägla båda valen.
Dessutom kommer regeringsförhandlingarna att pågå samtidigt som Europakandidaterna tävlar om uppmärksamhet. Efter valet 2015 var Sipiläs regering klar att sväras in den 29 maj, en och en halv månad efter val, vilket är en genomsnittlig tidtabell. För åtta år sedan tog det hela två månader för Katainens sexpack att formas den 17 juni. Räcker det så länge är det inte många dagar kvar tills Finland tar ordförandeklubban i EU. Det blir ingen rast i år.
Väntade stora valfrågor efter fyra år med en borgerlig regering kommer att vara inkomstfördelning, arbetsliv och hur de sociala bidragen ska reformeras. Klimatet och klimatpolitiken blir också centralt. Vårdreformen försvinner inte heller. Eftersom EU-valet ordnas bara en dryg månad efter riksdagsvalet kommer Europapolitiken att prägla båda valen.
Ett EU-val med mastodonter på drift Angela Merkel leder inte längre sitt parti CDU och trots att hon fortsätter som förbundskansler är hennes profil försvagad. Emmanuel Macron, som i motsats till Merkel representerar Europas fäbless för nya partier utan långvariga rötter, är också i djup kris och Gula västarnas protester fortsätter.
De som trodde att det så kallade supervalåret i Europa 2017 skulle vara definierande, ett slags motstånd mot populismen eller brexitvågen, fick en bakläxa. Nationalister regerar i koalitioner i Österrike och Italien, auktoritära eller ”illiberala demokratier” fortsätter pressa på Europapolitiken samtidigt som Tyskland och Frankrike är mastodonter på drift.
Hur präglar det då EU-valet? Enligt Politicos sammandrag av opinionsmätningar syns liknande trender i EU-valet som i vissa lokala val: Stora mittenpartier är alltjämt störst, men de som stiger mest är dels invandringsfientliga eller nationalistiska grupper, dels liberala och gröna.
En försmak av detta kom i delstatsvalet i det mest centrala Europa, Bayern, där de två som gick mest framåt var De gröna och nationalistiska AfD. Varning för polarisering, och varning för identitetspolitik, alltså.
År 2019 blir det dessutom val i Polen, Danmark och Ukraina, bland annat.
Finland ska välja ny kommissionär efter Jyrki Katainen, och under sommaren bryts det arm om topposterna i EU. På hösten öppnas dessutom platserna som ECB-chef och eurogruppens ordförande – till den förstnämnda har Finland Banks chef Erkki Liikanens namn funnits i spekulationerna.
Finlands tredje EU-ordförandeskap börjar den 1 juli 2019 med Rumänien och Kroatien i trojkan. Programmet publiceras i juni.
Full rulle i Finlandiahuset – vi leder EU
Redan nu vid nyår inleds faktiskt Finlands arbete i den så kallade trojkan, eftersom vi är nästa ordförandeland. Trojkan består alltid av nuvarande ordförandeland, nästa ordförandeland och det förra ordförandelandet, vilket innebär en rumba på 1,5 år för Finland. Trojkan finns till för att jämna ut övergångarna mellan ordförandeskapen.
Från januari är Rumänien EUordförande för första gången, med ex-ordförande Österrike och Finland som medlemmar i trojkan.
Finlands tredje EU-ordförandeskap börjar den 1 juli 2019 med Rumänien och Kroatien i trojkan. Programmet publiceras i juni.
Den nya regeringen kastas in i uppdraget snabbt, men förberedelserna har gjorts tillsammans med alla riksdagspartier. Veckan före jul nådde åtta av våra nio riksdagspartier till exempel gemensamma klimatmålsättningar för att pressa upp EU:s ambitioner.
Ordförandeskapet innebär en rad ministermöten i Finland. Det är inofficiella möten som hålls i ordförandelandet medan officiella toppmöten är i Bryssel – men åtminstone de här går av stapeln i Finlandiahuset: Ett möte om konkurrenskraft, ett miljöministermöte, ett justitie- och inrikesministermöte, ett utrikesministermöte med också försvarsministrar med, ett finansministermöte och ett jordbruksministermöte.
Det drar ihop sig i USA igen
Efter mellanårsvalet är det inte många månaders radiotystnad. Om ett drygt år, i början av februari 2020, börjar redan primärvalen i demokratlägret med delstaten Iowa den 3 februari. Det innebär att demokraternas kandidater börjar profilera sig under senare delen av 2019, och det är oberoende av hur det kommande året ser ut för Donald Trump med flera rättsprocesser kring hans person och hans kampanj.
Spekulationskvarnen är i gång redan nu. Vem är demokraternas kandidat i presidentvalet 2020? Spekulationslistor plockas ihop av tidiga tecken: Vilka demokrater visar upp sig i nyckeldelstater, träffar donatorer, ger ut politiska böcker, väljs med i opinionsmätningar? Kongressledamoten John Delaney är den första att visa intresse, men är relativt okänd. Mer surras det kring den tidigare utrikesministern och presidentkandidaten John Kerry, senatorerna Elisabeth Warren och Kamala Harris, förra vicepresidenten Joe Biden, Texasdemokraten Julian Castro, och den redan bekanta Bernie Sanders. Kring Hillary Clinton förekommer rykten både för och emot att hon skulle ställa upp. Både Michelle Obama och Oprah Winfrey har slagit ifrån sig spekulationer regelbundet.