Svårt för konsumenten att göra kloka miljöval i matbutiken

KOLAVTRYCK Inför det aktuella klimathotet har allt flera konsumenter börjat tänka på sitt personliga kolavtryck. Mången har förändrat sin vardag.

Vårt ekologiska fotspår beror mycket på vår diet. Det strömmar expertråd över oss om hur vi bäst bekämpar klimatförändringen. Miljön har blivit ett starkt argument inom marknadsföringen av livsmedel. Det är dock svårt att veta vad som är fakta och vad som är förvrängd sanning.

Allt fler människor strävar efter att minimera sitt kolavtryck. Att leva utan bil, lämna flygsemestrarna, undvika billiga skräpbutiker och värma bostaden utan fossila bränslen är effektiva åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. Med livsmedel är det mycket svårare.

Havremjölk är en av ekovännernas trendprodukter. Man påstår att dess kolavtryck är betydligt mindre än komjölkens. En systematisk studie (Yle 12.12) visar enligt ett mejeri att havremjölkens kolavtryckt är en femtedel av komjölkens och enligt ett annat att bådas avtryck är lika stort.

En stor inhemsk tillverkare säger att när man räknar all sådd, gödsling, bekämpningsmedel, torkning, användning av maskiner på gården, tillverkningsprocesser, transporter och distribution är kolavtrycket för havremjölk lika stort som för komjölken. En svensk tillverkare påstår att havremjölkens belastning är bara en femtedel jämfört med komjölken.

Naturresursinstitutet Luke och Finlands miljöcentral, som i princip är opartiska forskningsorganisationer, säger att de båda produkternas kolavtryck är i lika stort.

Tomater är en av de populäraste grönsaker. Numera får man året om både inhemska och utländska. Under vintermånaderna är bådas kvalitet betydligt sämre än under sommarsäsongen. Enligt ekoentusiaster skall man året om köpa inhemska.

En mångsidig utredning från Göteborgs hamn resonerar så här: ”Ett kilo tomater som odlats i växthus i Sverige släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som de spanska som fraktats hit med tåg, men även spanska tomater som kommer med lastbil, vilket är absolut vanligast, släpper ut mindre koldioxid än de svenska traditionellt odlade”. En storhamn har naturligtvis sina egna intressen. Kan man lita på denna utredning?

Det är omöjligt att hitta pålitliga studier om inhemska eller utländska tomater är bättre klimatval under vintern. Producenternas information verkar inte vara neutral och är främst marknadsföring.

Mången lever i tron att ekoprodukter alltid är bättre ur miljösynvinkel. Studier till exempel från Oxfords universitet och Chalmers tekniska högskola i Sverige (Helsingin Sanomat 20.12) visar att bilden inte är så enkel. Ekologisk odling kräver mera åkerareal

❞ Mången lever i tron att ekoprodukter alltid är bättre ur miljösynvinkel. Ekologisk odling kräver mera åkerareal vilket gör att klimatpåverkan blir större än inom den traditionella odlingen.

vilket gör att klimatpåverkan blir större än inom den traditionella odlingen.

Enligt professor Stefan Wirsenius vid Chalmers har till exempel odlandet av ekologiska ärter 50 procent större klimatpåverkan än vanliga ärter. Med vete kan den negativa påverkan vara 70 procent större.

Enligt finländska studier (biträdande professor Hanna Tuomisto, Helsingfors universitet) påverkar ekologisk odling arternas mångfald positivt, men i vissa fall är effekterna negativa eftersom produktiviteten blir lägre.

Wirsenius säger att på grund av världens befolkningstillväxt borde man producera 50 procent mera säd än i dag för att tillfredställa matbehovet 2050. Detta betyder att klimat- och matmålen enbart kan nås genom effektivare odlingsmetoder. Ekologisk odling är bra för arternas mångfald och den förorsakar mindre utsläpp av näringsämnen, men odlingsarealen som finns räcker inte till för att producera mat åt alla.

Den ansvarsfulla och klimatsmarta konsumenten bör få pålitlig information om matens miljöpåverkan. Överflöd av ensidig marknadsföring från alla parter gör det svårt för konsumenten att göra kloka miljöval i matbutiken. Dagens mat- och miljödebatt är full av myter.