President Niinistö lyfte europeiska värderingar i sitt tal
Det var stort fokus på europeiska värderingar i president Sauli Niinistös nyårstal. Enligt honom mår Finland och världen bättre än någonsin, men han ser orosmoln på grund av missnöje och hat.
– Europa är den mest demokratiska, mest jämlika och friaste världsdelen. Nu har vi ändå hamnat i en destruktiv strid om våra egna värderingar, sa president Sauli Niinistö i sitt nyårstal.
Han varnade också för extrema rörelser som inte har någon plats i en demokrati.
President Sauli Niinistö inledde sitt nyårstal med att uppmärksamma att det i höst har gått exakt hundra år sedan första världskriget tog slut. Världens beslutsfattare samlades vid en minneseld under Triumfbågen i Paris. En knapp månad senare brann bilar i protest i samma trakter. Enligt honom tvingar denna symbolik till eftertanke.
– Europa är den mest demokratiska, mest jämlika och friaste världsdelen. Nu har vi ändå hamnat i en destruktiv strid om våra egna värderingar, sade han i talet.
Niinistö målar upp en världsbild som är fylld av osäkerhet. Kina använder sin ekonomiska makt, Ryssland rustar upp och USA tar avstånd från samarbete.
– I denna förändring måste vi vara på vår vakt. Finland har goda relationer till Washington, Moskva och Peking. Dessa relationer måste vi dra nytta av i våra globala målsättningar.
Ett fungerande samarbete i Europa är väldigt viktigt, enligt honom. Som ett ensamt land har Finland begränsande möjligheter att påverka.
– Europa måste återfå sin plats vid de bord där besluten om framtiden fattas. Ett EU med svag inre sammanhållning klarar inte av det. Tillsammans måste vi kunna nå bättre resultat.
Gula västar och nazistiska symboler
Europeiska värderingar får enligt Niinistö ge vika för ett snabbt sätt att påverka. Det uppstår marscher, rörelser och motstånd med krav på förändring. Men i förändringen kan vi också se bekymmersamma tecken på farliga extrema rörelser.
– Anarkister som gömmer sig under gula västar och marschdeltagare som öppet bär nazistiska symboler för tankarna till det gångna seklets grymheter och råhet. I en demokrati finns ingen plats för dem.
Enligt honom måste Finland kanalisera missnöjet till något gott.
Skyldighet att hjälpa
Migrationen är det som delat Europa och folket mest under de senaste åren, anser Niinistö. Och migrationstrycket kommer bara att öka.
– Därför måste vi kunna hantera migrationen bättre, oavsett om det är fråga om arbetsinvandring, flyktingskap eller asyl.
Finland har en skyldighet att hjälpa dem i nöd, men migrationssystemet får inte missbrukas, påpekar han.
– Vissa av de som sökt skydd hos oss har skapat otrygghet genom omänskliga gärningar. Det är en ohållbar situation.
Enligt Niinistö måste personer som kommer till Finland få en möjlighet att vara delaktiga. I utbyte förutsätts personerna vilja anpassa sig.
Han hoppas att EU lyckas komma överens om regler för vem som får komma till Europa, på vilket sätt och var de ska placeras.
– Om vi lyckas med det, är många länder, säkert också Finland, beredda att höja antalet kvotflyktingar. Dom är nödställda, säger Niinistö.
Dessutom påminner han om att Finland behöver migration i form av arbetskraft och personer som vill utbilda sig och bidra till att upprätthålla samhället.
Det nya kan vara bättre
Niinistö avslutade talet med att tala om klimatförändringen. Han är oroad över att naturens bärkraft börjar nå sitt slut.
– Vi kan inte längre vara säkra på att barnen kommer att få det bättre än sina föräldrar.
Niinistö är ändå hoppfull inför människans påhittighet. Enligt honom består inte välfärden i materiellt överflöd och ständig tillväxt.
– Vi måste kunna omdefiniera vad det goda vi vill uppnå består av. Människan är anpassningsbar och påhittig. Det nya goda kan alltså vara något ännu bättre.