Sänk skatterna med en miljard
SKATTER En färsk undersökning som gjorts av Skattebetalarnas centralförbund påvisar att beskattningen av förvärvsinkomster är mycket hög i Finland.
Löneskatten för en medelinkomsttagare, till exempel en klasslärare, är 2 procentenheter högre hos oss än i Europa i genomsnitt. Det är endast beskattningen av låga löner som ligger på en europeisk medelnivå.
På grund av den höga progressionen överskrider löneskatten för en ingenjör med en bruttoårslön på 66 000 euro genomsnittet med 4 procentenheter, för en mycket välavlönad inkomsttagare är överskridningen ännu många procentenheter högre.
Inkomstskattens progression framgår också av att de som i fjol förtjänade över 40000 euro – en femtedel av finländarna – betalade 96 procent av statens förvärvsinkomstskatter.
Beskattningen av dem som har familj är särskilt sträng. Lönebeskattningen av en tvåbarnsfamilj där ena föräldern är klasslärare och den andra ingenjör är nästan 4 procentenheter högre än i Sverige.
Den höga marginalskatten, som tas ut när lönen stiger, utgör ett stort problem. Om en klasslärare arbetar extra får hen endast 53 euro i handen av en hundralapp. En ingenjör får mindre än hälften i handen av de extra eurona.
I en enkät som Akava genomförde var hälften av de svarande delvis eller inte alls intresserade av mer ansvars
fullt arbete än de hade för närvarande eftersom inkomsterna på grund av beskattningen inte stiger tillräckligt i förhållande till arbetsbördan.
Då man beaktar de arbetsgivaravgifter som dras av från lönen blir skattekilen ohållbar. För att en arbetstagare ska få 2 500 euro i handen per månad måste företagaren som betalar lönen stå för en kostnad på cirka 4 500 euro.
Av alla skatter utgör arbetsbeskattningen det största hindret för ekonomisk driftighet: Den minskar viljan att ta emot och utföra arbete, det vill säga utbudet av arbete. Utbudet av arbete påverkar i sin tur efterfrågan på arbete, alltså antalet arbetstillfällen. Arbete skapar mer arbete.
Om beskattningen av arbete sänks förbättras i slutänden allas möjligheter på arbets marknaden, sysselsättningsgraden höjs och därmed också skatteintäkterna med vilka välfärdstjänster finansieras. En skattelättnad för låginkomsttagare skulle ge viktiga extra euro i handen.
Vi vet att tobak beskattas hårt i syfte att minska tobaksrökning. Men varför i fridens namn ska arbete beskattas hårt? Det verkar ju som om man lagt miljöskatt på flitighet.
I Finland bör man lätta på beskattningen av arbete med en miljard euro och allokera skattelättnaden till alla inkomstnivåer. Barnfamiljerna behöver barnavdraget. Dessa skulle kunna finansieras genom att skära ned på företagsstöden, av vilka en del konstaterats ha en skadlig inverkan på ekonomin.