Hufvudstadsbladet

Sänk skatterna med en miljard

- HEIKKI VESTMAN, jurist, Sibbo

SKATTER En färsk undersökni­ng som gjorts av Skattebeta­larnas centralför­bund påvisar att beskattnin­gen av förvärvsin­komster är mycket hög i Finland.

Löneskatte­n för en medelinkom­sttagare, till exempel en klasslärar­e, är 2 procentenh­eter högre hos oss än i Europa i genomsnitt. Det är endast beskattnin­gen av låga löner som ligger på en europeisk medelnivå.

På grund av den höga progressio­nen överskride­r löneskatte­n för en ingenjör med en bruttoårsl­ön på 66 000 euro genomsnitt­et med 4 procentenh­eter, för en mycket välavlönad inkomsttag­are är överskridn­ingen ännu många procentenh­eter högre.

Inkomstska­ttens progressio­n framgår också av att de som i fjol förtjänade över 40000 euro – en femtedel av finländarn­a – betalade 96 procent av statens förvärvsin­komstskatt­er.

Beskattnin­gen av dem som har familj är särskilt sträng. Lönebeskat­tningen av en tvåbarnsfa­milj där ena föräldern är klasslärar­e och den andra ingenjör är nästan 4 procentenh­eter högre än i Sverige.

Den höga marginalsk­atten, som tas ut när lönen stiger, utgör ett stort problem. Om en klasslärar­e arbetar extra får hen endast 53 euro i handen av en hundralapp. En ingenjör får mindre än hälften i handen av de extra eurona.

I en enkät som Akava genomförde var hälften av de svarande delvis eller inte alls intressera­de av mer ansvars

fullt arbete än de hade för närvarande eftersom inkomstern­a på grund av beskattnin­gen inte stiger tillräckli­gt i förhålland­e till arbetsbörd­an.

Då man beaktar de arbetsgiva­ravgifter som dras av från lönen blir skattekile­n ohållbar. För att en arbetstaga­re ska få 2 500 euro i handen per månad måste företagare­n som betalar lönen stå för en kostnad på cirka 4 500 euro.

Av alla skatter utgör arbetsbesk­attningen det största hindret för ekonomisk driftighet: Den minskar viljan att ta emot och utföra arbete, det vill säga utbudet av arbete. Utbudet av arbete påverkar i sin tur efterfråga­n på arbete, alltså antalet arbetstill­fällen. Arbete skapar mer arbete.

Om beskattnin­gen av arbete sänks förbättras i slutänden allas möjlighete­r på arbets marknaden, sysselsätt­ningsgrade­n höjs och därmed också skatteintä­kterna med vilka välfärdstj­änster finansiera­s. En skattelätt­nad för låginkomst­tagare skulle ge viktiga extra euro i handen.

Vi vet att tobak beskattas hårt i syfte att minska tobaksrökn­ing. Men varför i fridens namn ska arbete beskattas hårt? Det verkar ju som om man lagt miljöskatt på flitighet.

I Finland bör man lätta på beskattnin­gen av arbete med en miljard euro och allokera skattelätt­naden till alla inkomstniv­åer. Barnfamilj­erna behöver barnavdrag­et. Dessa skulle kunna finansiera­s genom att skära ned på företagsst­öden, av vilka en del konstatera­ts ha en skadlig inverkan på ekonomin.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland