Den miljömedvetna matkonsumenten blir aldrig fullärd

KOLAVTRYCK Pekka Poutanen ställer flera bra frågor i sin insändare om miljömässigt kloka matval (HBL 2.1).

För det första borde man komma ihåg att det inte finns endast en miljöfråga. Mänskligheten har åstadkommit många olika slags miljöproblem, bland annat den globala klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald, kemikaliseringen och övergödningen av vattendrag (till exempel Östersjön).

I allmänhet brukar man också i ett bredare miljöperspektiv inkludera frågan om det alls är etiskt rätt att nu levande generationer bygger sin välfärd på utnyttjande av ickeförnybara naturresurser. För många människor är produktionsdjurens välfärd en väldigt viktig fråga som styr konsumtionsvalen.

Om man ändå väljer att fokusera på endast ett miljöproblem är det betydligt lättare att svara på frågan om vilka livsmedel man skall välja i butiken. Kolfotspåret är en bra måttstock för den som ser klimatförändringen som den viktigaste frågan just nu. Webbtjänsten itamerilaskuri ger tips om hur olika livsmedel bidrar till övergödningen av Östersjön. En person som vill minska spridningen av miljöskadliga kemikalier i naturen väljer ekologiskt odlade produkter. För en person som tycker att mjölkkorna inte behandlas tillräckligt väl är havremjölk ett självklart val.

Jag håller med Poutanen om att konsumenter skulle behöva bättre verktyg för att bedöma de totala miljöeffekterna av livsmedel. Finlands miljöcentrals mittatikkuverktyg var ett intressant pilotprojekt, som förhoppnings vis får en fortsättning. Gedigna livscykelanalyser kräver mycket resurser. Livsmedelsindustrin borde åläggas att redovisa för de olika miljöeffekterna av produkterna som de för ut på marknaden. Informationen bör kvalitetssäkras av neutrala parter. Jag delar Poutanens frustration över att marknadsföringsavdelningarna i dag ges så stora friheter.

Diskussionen om huruvida ekologiskt odlade grödor är sämre ur klimatperspektiv bottnar främst i det faktum att ekologisk odling i medeltal ger lite sämre skördar per hektar. Ingenting tyder på att utvecklingen av odlingsmetoder utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel skulle stanna upp, så produktiviteten kan ännu förbättras. I Finland är bristen på odlingsmark inte ett pro

Livsmedelsindustrin borde åläggas att redovisa för de olika miljöeffekterna av produkterna som de för ut på marknaden.

blem varför jag inte ser någon orsak att sluta rekommendera inhemska ekologiskt odlade livsmedel.

Det gäller att tänka efter vad man jämför. En tomat är en tomat, så jämförelsen mellan en inhemsk och en spansk tomat är meningsfull. Att jämföra en liter havremjölk med en liter komjölk är däremot li te mer vanskligt, eftersom näringsinnehållet (till exempelprotein och kalcium) inte är identiskt.

Jag ser det som ett mycket positivt fenomen att miljöargument lyfts fram starkare än tidigare i diskussionen om våra matvanor. Viljan att göra kloka miljöval är en bra grund att bygga på. Den miljömedvetna matkonsumenten blir aldrig fullärd. Odlingsmetoderna utvecklas, livsmedelsindustrin skapar nya produkter och miljöforskningen ger nya perspektiv och fakta.

Visst är det frustrerande att försöka orientera sig bland alla myter och motstridiga påståenden, men det sämsta alternativet är ändå att sluta försöka. BERNT NORDMAN verksamhetsledare Natur och miljö