Svårigheten att ändra åsikt
Alla vet vi hurdana idioter våra meningsmotståndare egentligen är. Trögtänkta eller fanatiker som driver sin egen, ur vår synvinkel, ofta korkade agenda. Dessutom tolkar de fakta precis hur de vill. Eller?
I dessa tider av alternativa fakta och faktaresistens har svenska forskare vid Jedilab, nej det har inget med Star wars att göra, undersökt hur drygt 1 000 svenskar ställer sig till fakta utifrån sin världssyn. Jedilab är det beteendeekonomiska forskningslabbet Judgement emotion, decision & intuition lab vid Linköpings universitet.
De som deltog i undersökningen fick uppge partitillhörighet och löst definiera sig som ”mer av en svensk” eller ”mer av en världsmedborgare” och sedan tolka ett påhittat numeriskt scenario och dess betydelse för sambandet mellan flyktingmottagande och kriminalitet. ”Detta krävde att deltagarna tänkte i termer av kvoter snarare än i absoluta tal. I scenariot visades numerisk information som antingen visade på att kriminaliteten ökat i ett område som tagit emot många flyktingar eller tvärtom att kriminaliteten minskat i ett område som tagit emot många flyktingar”, skriver forskningsgruppen på DN Debatt. Dessutom fick deltagarna ta ställning till politiskt neutrala siffror som visade att ämnen som är neutrala inte påverkar våra möjligheter att bedöma saker och ting på ett relativt objektivt sätt. Resultatet var diametralt motsatt när det gäller flyktingmottagandet och kriminaliteten där gruppens resultat visar att vi misstolkar informationen på ett sätt som tjänar vår världsbild, oberoende av vilken syn man har på flyktingmottagandet. Det går nog att dra paralleller till Finland eftersom debatten om flyktingar är lika polariserad som den i Sverige.
Forskarna kallar det här för motiverat tänkande. I stället för att ens försöka analysera fakta på ett så objektivt sätt som möjligt utgår man ungefär från frågeställningen ”hur känner jag för det här?” och tolkar sedan informationen så att den överensstämmer med den egna världsbilden. Med stöd av resultaten kan forskningsgruppen visa att motiverat tänkande förekommer allmänt och lika mycket på båda hållen, konservativa och liberaler. ”Det är alltså inte bara klimatförnekare och Trump-anhängare som ägnar sig åt motiverat tänkande när det gäller siffror och statistik utan även miljöaktivister och feminister.”
Motiverat tänkande går att föra ner på vilken nivå som helst. Till exempel när Helsingfors föreslog att fler gator i staden skulle få sänkt hastighetsbegränsning för fakta är att det leder till färre trafikolyckor, skränade människor om den ”gröna trädkramarmaffian” som gör livet svårare för bilisterna i stan.
Konsten att ändra åsikt är otroligt viktig i samhällsdebatten, faktabaserad information och debatt är grunden för ett beslutsfattande som leder till en förbättring av samhället. Faran med motiverat tänkande är att det leder till en ytterligare polarisering och låsta åsikter. Speciellt när klimat- och invandringsfrågor troligen kommer att bli toppteman i de val vi står inför under våren. ”Något som vi tycks se allt mer i dagens politik och vardag där vi i allt större utsträckning enbart väljer att konsumera information och nyheter som går i linje med vår egen världsbild. Och när vi väl ställs inför motsägande information misstolkar vi den”, skriver forskargruppen från Linköping.
De flesta vill nog hellre ha en samhällsdebatt baserad på fakta än som när Sannfinländarnas partisekreterare Riikka Slunga-Poutsalo beskrev en av orsakerna till tudelningen i samhället efter att ha hört en historia om en invandrare och Folkpensionsanstalten: ”Jag vet inte om historien är sann eller inte, men så här uppfattas de här sakerna.”
På tal om att tolka saker som man vill.
”Konsten att ändra åsikt är otroligt viktig i samhällsdebatten, faktabaserad information och debatt är grunden för ett beslutsfattande som leder till en förbättring av samhället.”
RICHARD NORDGREN Nyhetschef