” Jämställdhetsmyndigheten blev ett slagträ i debatten”
Den skulle samordna Sveriges arbete med jämställdhetsfrågor och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Men efter bara ett år läggs Jämställdhetsmyndigheten ned. Generaldirektören Lena Ag ser det som ett tecken i tiden att kvinnofrågorna fortfarande sticker folk i ögonen.
Det var den 12 januari förra året som Jämställdhetsmyndigheten (i folkmun ofta kallad Jämy) slog upp portarna i Göteborgsförorten Angered. Grundplåten hade lagts redan två år tidigare efter att Stefan Löfvenregeringen tillsammans med Miljöpartiet arbetat fram en strategi för en ”feministisk politik och jämställd framtid”. Där ingick en ny myndighet som skulle samordna och ansvara för uppföljning av de jämställdhetspolitiska målen. Nu blir det inte så.
– Naturligtvis är vi alla besvikna på myndigheten. Jag tänker på alla medarbetare som har kommit från hela Sverige och tagit med sig sina familjer. Vi är många som har investerat väldigt mycket i det här, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.
Hon berättar att sammansättningen på Jämställdhetsmyndigheten är unik. De femtiotalet medarbetarna kommer från en rad olika samhällsfält. Det är socionomer, genusvetare, poliser, åklagare, militärer, folkhälsovetare och journalister. Förutom jämställdhetsarbetet ska Jämy även bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och människohandel för sexuellt syfte.
– Vi hanterar även frågor som kvinnlig könsstympning och trafficking. Görs det ett polisiärt tillslag mot människohandel så försöker vi se till att det finns en socialarbetare på plats för att ordna så offren får den hjälp de behöver, säger Lena Ag.
Myndigheten delar också ut bidrag åt kvinnors organisering. Ett sådant bidrag gick till föreningen Mensen som sysslar med folkbildning kring menstruationen. Det ledde till en rad roade gliringar på borgerliga ledarsidor om att Jämy sponsrar ”trams som menscertifiering”.
Lena Ag gillar inte hur Jämy har porträtterats i medierna.
– Det här är ingen aktivistorganisation som bedriver kampanjer. Det är en expertmyndighet. Jag ser jämställdhet som ett kunskapsområde. Vår uppgift är att bidra med kunskap och kompetens till regeringen oavsett politisk färg, säger hon.
Att en myndighet läggs ned så snart efter start är ovanligt i svensk politik. Men så har ingenting varit sig likt den här turbulenta hösten. När Sverigedemokraterna stöttade den moderat-kristdemokratiska budgeten möblerades de ekonomiska förutsättningarna om för Jämställdhetsmyndigheten. Efter förhandlingar i Arbetsmarknadsutskottet stod det klart i december att myndigheten får till 2020 på sig att avveckla verksamheten.
– Det betyder att politikerna frånhänder sig en överblick och uppföljning av jämställdhetspolitiken. Det här är ett område som har saknat en förvaltningsmyndighet till skillnad från i stort sett alla övriga politikområden, säger Lena Ag.
I flera politiska läger på högerkanten har Jämy varit kontroversiell redan från starten. I Blekinge Läns Tidning kritiserar ledarskribenten Emma Jaenson myndigheten för att tvinga på universitet ett normkritiskt arbetssätt och ifrågasätter om Jämställdhetsmyndigheten verkligen gör något för att höja pojkars studieresultat eller bekämpa sexualbrott.
– Nej, vad myndigheten nästan uteslutande tycks fungera som är att vara en politisk propagandacentral för vänsterfeminism, finansierad med våra skattepengar, skriver Emma Jaenson.
Ett annat argument som har framförts från Moderathåll är att jämställdhetsfrågan är för viktig för att bara en myndighet ska ansvara för den. Eller som den moderata ledamoten i Arbetsmarknadsutskottet, Jessica Polfjärd, sade till SVT efter nedläggningsbeslutet:
– Vi tror att det är många som behöver ta ansvar i den här frågan, inte bara en myndighet, utan att det är spritt på flera för att det ska få en större och tyngre bredd.
Men i den nya budgeten har inga extra medel tillförts till de myndigheter som är tänkta att plocka upp bitarna efter Jämställdhetsmyndigheten, poängterar Lena Ag.
– Jag är förvånad över Moderaternas och KD:s inställning. Även den tidigare Alliansregeringen klagade över att jämställdhetsarbetet var för fragmentiserat och tillsatte egna utredningar. Jag hade hoppats att de skulle ändra sig.
Avvecklingen av Jämställdhetsmyndigheten delar också borgerligheten i två delar där särskilt Liberalerna har varnat för att den kunskap och expertis som har samlats i Angered nu kan komma att gå förlorad. Nedläggningen har också lett till breda upprop och demonstrationer.
– Det är över 32 000 som har skrivit på protestlistan mot nedläggningen. Det är anmärkningsvärt, säger Lena Ag.
Med frågor som mäns våld mot kvinnor och den tydligt feministiska profilen liknar kritiken mot Jämställdhetsmyndigheten den retorik som förs i länder som Polen och Ungern, tycker Lena Ag. Hon ser en internationell trend där det görs politiska försök att begränsa kvinnors rättigheter exempelvis i abortfrågan. Enda skillnaden är att det nu sker i Sverige. Även i kontroversen med menscertifieringen handlar det om att kontrollera kvinnors sexuella reproduktiva hälsa, säger hon.
– Det är en ökad polarisering i samhällsklimatet. Jämställdheten har gått från att vara ett kunskapsområde till att bli ett slagträ i debatten. Det är väldigt olyckligt och jag undrar om man inte kan se det i vidare perspektiv som en del i backlashen mot metoo.
Det är ännu oklart om en ny regering där Socialdemokraterna ingår skulle kunna ändra på ödet för Jämställdhetsmyndigheten. Vilken regering det än må vara är budgeten att regera på satt för 2019. Däremot kan ändringar framöver tänkas vara möjliga.
– Men det är omöjligt att veta i dagsläget, säger Lena Ag.
Den svenska Jämställdhetsmyndigheten har också rönt internationellt intresse. Flera utländska delegationer har varit på studiebesök i Angered. Dock har inga kontaktförfrågningar kommit från den finländska regeringen.
– Nej, vi har inte haft några besökare från Finland.