Karriären flyter för Mimosa Willamo
Mimosa Willamo är arg och vild, men bara på film. Den här gången talar hon dessutom med lappländsk dialekt.
I sin debutfilm Huvudstupa (2014) spelade Mimosa Willamo den upproriska Takku, en flicka som var rasande arg och i opposition till de vuxna.
Nu återvänder hon till de ursinniga flickornas skara, denna gång i rollen som Aurora som, vid sidan av att hon är rapp i repliken och utlevande, dessutom är snäll.
– Vem skulle inte vilja vara Aurora? undrar Mimosa Willamo.
– Aurora är fräck och vacker och en kvinna med utstrålning. Hon är inte den som låter sig ignoreras.
Sedan debuten i Huvudstupa har karriären flutit på för Mimosa Willamo. Hon gjorde en prisad insats i filmen Bodom, som byggde på Bodommorden, och hon hade en av huvudrollerna i tv-dramatiseringen av Lola uppochner (i regi av Ulrika Bengts).
Vad har varit svårast i karriären? – Att jag inte har någon bas att stå på som skådespelare. När jag får problem med rollgestaltningen har jag inte de verktyg en utbildad skådespelare har. Lyckligtvis har jag fått jobba med fina regissörer som hjälpt mig.
Tillsvidare trivs Mimosa Willamo bäst med film och skakar avvärjande på huvudet när jag frågar om scenen lockar.
– Jag tror inte jag skulle vara bra på det. Jag hade en roll på Teater Jurkka och kände mig inte bekväm.
– Men det vore förstås intressant. Den dag jag står på scen vill jag fungera som någons sidekick i en liten roll. Jag vill absolut inte ta ett stort utrymme.
Mimosa Willamo är finlandssvensk, uppvuxen i Esbo. I rollen som Aurora pratar hon lappländsk dialekt, något hon inte behärskade före hon fick rollen. Att leva vardagsliv i Rovaniemi visade sig vara en bra metod.
– Jag satt på kaféer och gick till simhallen, lyssnade och talade, beskriver Willamo.
Filmens regissör, Miia Tervo, är själv hemma från Rovaniemi och beskriver staden som ett arktiskt urbant ghetto. Skillnaden mellan Helsingfors och Rovaniemi är oväntat stor, säger hon.
– I Helsingfors saknas den joviala och omedelbara atmosfär jag förknippar med Rovaniemi.
– När jag kom till Helsingfors hade jag känslan av att man tittade ner på mig och alltid ville tala till mig extra hög röst eftersom jag pratade dialekt. Det kändes rätt underligt.
Lättsamt men inte trivialt
Aurora är huvudperson i filmen med samma namn. Hon bor i Rovaniemi, är dotter till en alkoholiserad man och har förlorat sin mamma. På dagarna är hon pedikyrist och vårdar andras naglar, på kvällarna och nätterna rumlar hon runt med kompisar och tillfälliga kavaljerer.
Men en dag möter hon Darian (Amir Escandari), ensamstående asylsökande och pappa till dottern Azar (Ela Ylidirim) och livet får plötsligt ett annat innehåll. Aurora börjar frenetiskt leta efter en lämplig hustru åt Darian vilket visar sig vara en komplicerad historia med dråpliga inslag.
Miia Tervo, som både regisserat och skrivit manus, fick idén efter en relation i bekantskapskretsen. En av hennes väninnor träffade en iransk man i matbutiken och blev handlöst förälskad. Paret gifte sig och har numera barn.
– Jag ville avhandla en stor fråga på ett lättsamt men inte trivialt sätt, beskriver Tervo.
När jag kom till Helsingfors hade jag känslan av att man tittade ner på mig.
Miia Tervo
regissör