Hälsogräs?
Cannabis ses fortfarande som en farlig drog i Finland och vi har långt till en liberalisering av användningen. Men forskare uppger att attityden till ett medicinsk bruk håller på att bli liberalare.
Den sötsura, stickande doften möter en så fort dörren till växtrummet slås upp. Ett sjuttiotal cannabisplantor står i prydliga rader under nederländska högtrycksnatriumlampor som badar plantorna i ett gyllengult ljus.
– Om jag går till matbutiken direkt från jobbet händer det att människor blänger på mig, för lukten fastnar i kläderna, skrattar odlaren Kati Lindholm.
Plantorna i fråga heter Death Star, en cannabisart med en hög nivå av det psykoaktiva ämnet THC. Det är en av bästsäljarna på Giving Tree Wellness Center, ett företag som tillverkar medicinsk cannabis i Phoenix, Arizona.
Giving tree är ett exempel på ett växande antal företag som satsar på att tillverka nya slags produkter och anställa högutbildad personal. De flesta av företagets 41 anställda har högskoleexamen eller erfarenhet av agrikultur.
– Vi vill bryta stigmat genom att satsa på utbildad, proffsig personal och utveckla högklassiga, innovativa produkter, säger Lilach Mazor Power, vd på Giving tree.
Finsk-amerikanska Kati Lindholm är ett bra exempel. Efter att ha studerat biologi på ett college i Florida tog hon sin magisterexamen i växtförädling vid Helsingfors universitet och fick därefter jobb på Giving tree.
Hon ansvarar för ett växtrum som inhyser ACDC, en sativavariant med en hög CBD-halt och låg THC-halt, vilket betyder att den inte orsakar berusning. Den används bland annat för att behandla smärta, epilepsi och multipel skleros.
– Dagarna går snabbt när jag måste se till att varenda en av mina 72 växter har det bra, säger Lindholm, som jobbat på Giving tree i ett drygt år.
En normal arbetsdag går ut på att vattna växterna och blanda rätt mixtur av näringsämnen. Receptet på gödselcocktailen är för övrigt en av de största affärshemligheterna. En stor del av tiden går åt till att trimma grenverket, en del av bladen måste klippas bort regelbundet så att plantorna får ljus och luften rör sig bättre.
Enligt Lindholm trivs cannabisplantorna bäst i ett rum där luftfuktigheten är mindre än sextio procent. Fläktarna i växtrummen gör att luften rör sig, vilket förebygger de mögel och kvalster som hör till de största problemen inom cannabisodlingen.
Brist på reglering
Arizona har för tillfället ingen lagstiftning som reglerar användningen av insektsgifter, men på Giving tree används de inte, även om det betyder att produkterna är något dyrare än hos konkurrenter som använder dem.
– Vi vill att våra produkter är giftfria. Colorado och Kalifornien har redan förbjudit insektgifter och fungicider.
Just nu har Giving tree tolv olika arter i produktion. Varje växtrum innehåller en enda art, med namn som Blowfish, LA Confidential eller tidigare nämnda Death Star, som är i nionde veckan av sin blomningsperiod. Det betyder att plantorna strax är redo att plockas, trimmas, torkas och packas, eller lösas ut och förvandlas till oljor och extrakt.
I rummet där extraktionen sker står laboratoriechef Katarina Park vid en maskin som förvandlar växtdelarna till olja. Park försöker klura ut hur hon ska få rätt konsistens och densitet för att tillverka en brustablett.
– Cannabisoljan påverkar tablettens formation. Just nu kräver receptet mycket justering, suckar hon.
Som så mycket annat inom den lagliga cannabisindustrin finns det väldigt lite reglering när det gäller produktutveckling.
– Det ger oss friheten att utveckla nästan vad som helst. Bristen på reglering är självklart dåligt, men samtidigt är det frigörande för en kemist eftersom vi kan testa allt möjligt. För mig är det viktigt att vara i bräschen för utvecklingen och hållas à jour med trenderna inom industrin, säger Park.
Ett problem är att Arizona inte kräver obligatoriska laboratorietester för medicin. Patienter måste därför lita på att tillverkarna är ansvarsfulla.
– Vi testar varje skörd och varje parti, men alla gör det inte eftersom industrin inte är reglerad. Det är fullt möjligt att fuska.
Arizona är den enda delstaten i USA där man röstat ner ett förslag om att legalisera cannabis för rekreationsbruk. Medicinsk cannabis legaliserades däremot i slutet av 2010. I nuläget finns det omkring 150 000 Arizonabor som använder medicinsk cannabis, ett hundratal butiker och omkring femtio växthus.
Cannabis ofta sista utvägen
I Arizona är cannabis en tillåten behandlingsform för ett begränsat antal olika sjukdomar, bland annat cancer, aids, glaukom, ALS, Crohns sjukdom och kronisk smärta, som är den allra vanligaste åkomman bland patienterna som använder medicinsk cannabis.
– Ofta ser vi att våra patienter har prövat olika mediciner utan att hitta någon lösning på sina problem. Cannabis är tyvärr ofta den sista utvägen. Attityden är att de redan testat allt, så nu kan de lika väl testa det här också, säger Lilach Mazor Power.
– En god vän till mig blev diagnostiserad med bröstcancer. Hon har fem barn. Cannabis var det enda som hjälpte mot hennes illamående och som gjorde det möjligt för henne att sova bättre. Nu kan hon leka med sina barn trots sin sjukdom. En annan av våra patienter är en 97-årig kvinna som lider av reumatism. Hon använder cannabisolja som hon smörjer sina händer med, och det är det enda som har hjälpt, berättar hon.
Ofta är cigaretter det första människor tänker på när de hör ordet marijuana, men rökning är bara en liten del av medicinsk cannabis. Produktsortimentet på Giving tree är enormt och växer hela tiden. Företaget säljer cannabis i e-cigaretter, kapslar, stolpiller, massageolja och en massa ätbart såsom godis, honung och bakverk.
– Det finns ingen universallösning för alla, så behandlingen innebär alltid en viss tids testande, säger Power.
Hjälper med vardagen
Miranda Encinas är en av dem som hjälper patienterna att hitta
rätt produkt. Hon jobbar på Giving tree, men använder också själv cannabis i medicinskt syfte.
Hon berättar att hon blev diagnostiserad med borderline personlighetsstörning sedan hon försökt begå självmord vid 18 års ålder. Då blev hon inlagd på sjukhus och blev tillordnad antipsykotisk medicin.
– Men med den medicinen hade jag stora svårigheter att klara av vardagen. Jag orkade inte göra något, jag ville bara sova. En tid efter det provade jag cannabis, och jag märkte att den hjälpte mig. Jag kunde gå i skola och jobba igen. Cannabis hjälpte mig slappna av, och när jag kände mig deprimerad hjälpte det mig komma ur depressionen och lugna ner min ångest och stress, säger Encinas.
Enligt Encinas använder hon aldrig någon annan medicin, inte ens värktabletter. Hon använder e-cigaretter, men väljer ofta något ätbart i stil med cannabisgodis, eftersom de är starkare.
Hon använder cannabis varje dag, men säger att hon inte känner något beroende.
– Jag ser det som min dagliga kaffekopp.
Invecklad lagstiftning
Situationen i USA är lite bisarr eftersom cannabis på nationell nivå fortfarande klassas som en olaglig drog precis som heroin, LSD och ecstasy. Det betyder att både användare och företag måste navigera i en invecklad labyrint av nationell och lokal lagstiftning. Det är till exempel svårt för ett cannabisföretag att köpa banktjänster, så många måste sköta all handel med kontanter.
– Att försöka agera i det konstiga limbot mellan federala och delstatslagstiftningarna är väldigt frustrerande, säger Lilach Mazor Power.
En av utmaningarna i branschen är att det inte finns så mycket forskning om cannabisodling som det finns om traditionella kommersiella växter.
– När jag jobbade på min pro gradu-avhandling om backtravar kunde jag bara slå upp arten på google och genast hitta hundratals forskningsrapporter om växten. Om cannabis finns det knappt något, säger Kati Lindholm.
Det är inte bara odlingen som är i behov av mera forskning, också cannabisbrukets hälsomässiga effekter behöver fler studier. Men även i denna fråga sätter den amerikanska federala lagstiftningen käppar i hjulet, eftersom man behöver tillstånd från tre olika instanser för att få lov att idka cannabisforskning.
Attityderna förändras
Kati Lindholm säger att det svåraste med jobbet är att kämpa mot det stigma som cannabis fortfarande har. Hon säger att det är tröttsamt att människor fortfarande jämställer de som jobbar på företaget med dealers eller tror att de sitter på jobbet och röker på hela tiden.
– Men man vet aldrig vem som röker. Häromdagen träffade jag en konservativ, religiös kvinna som berättade att hennes mamma har fibromyalgi och att cannabis är det enda som har hjälpt. Efter det hade kvinnan omvärderat sin syn på cannabis, även om hon hela sitt liv tyckt att det är av ondo, säger hon.
I ett historiskt perspektiv har attityderna ändrats drastiskt. År 1969 var bara tolv procent av amerikanerna för legalisering, år 2016 var motsvarande siffra sextio procent.
Enligt FN:s organ för bekämpning av illegala droger och internationell kriminalitet, UNODC, har användningen ökat i delstater där cannabis legaliserats och är högre än det nationella medeltalet, men den här trenden syntes redan innan lagstiftningen ändrades. Enligt UNODC:s rapport började cannabisanvändningen öka redan år 2008, parallellt med att medicinsk cannabis tilläts.
Även om cannabisanvändningen i delstaterna som legaliserat det har ökat mer än på annat håll har användningen samtidigt ökat i hela landet. Det verkar alltså som om utvecklingen i cannabisdelstaterna har påverkat attityderna också i det övriga landet.
– När jag startade företaget och människor frågade vad jag gör brukade jag bara svara att jag har ett välfärdscenter. Nu säger jag rakt ut att jag äger ett cannabisföretag. Attityderna håller på att förändras sakta men säkert, säger vd Lilach Mazor Power.
Hon tror att cannabis i framtiden kommer att bli helt lagligt.
– Folk måste utbilda sig och ta reda på. I tiotals år fick vi höra att cannabis är en farlig drog, och det är svårt att ändra på det. Men det här är en våg som inte kommer att ebba ut.