Ny tjänst ska stödja utländska fångar
Utländska fångar i finländska fängelser drabbas ofta av språkförbistring, lider brist på information och osäkerheten om framtiden är stor. I vår får Åbo fängelse en ny ordinarie tjänst för att svara på de här behoven.
Under de senaste decennierna har antalet fångar med utländskt medborgarskap vuxit i de finländska fängelserna, men det har å andra sidan också antalet utlänningar i Finland gjort. Och i fjol bröts kurvan från en stigande till en sjunkande, då andelen utländska fångar sjönk från 18 till 16 procent, enligt Brottspåföljdsmyndigheten.
Det är fortfarande relativt sett många, med tanke på att andelen utlänningar i Finland enligt Statistikcentralen var 4,5 procent i fjol. Av alla utlänningar är det ändå en mycket liten del: Då det i slutet av 2017 fanns ungefär 250 000 utlänningar i Finland satt 480 av dem i fängelse i fjol, varav ungefär hälften för drogrelaterade brott.
Sedan 2016 har ett projekt vid Åbo fängelse fokuserat på hur man kan underlätta för utländska fångar att anpassa sig till livet i fängelset och utanför, och i mars blir Adnan Balics tjänst permanent. Balic håller koll på de nya och träffar alla de utländska fångarna i fängelset.
– Meningen är att försöka reda ut deras helhetssituation. Det finns många nationaliteter och alla har sin egen individuella situation. Men gemensamt för många är en ovetskap om vad som kommer att ske och okunskap om hur saker fungerar. Ett annat problem är brist på sysselsättning. Många utländska fångar undviker fängelsesysselsättningen om de är de enda utlänningarna där, rasismen i fängelset är ganska öppen, säger Balic.
– På grund av språkförbistringen är det också många som inte riktigt vet vad som förväntas av dem. Och en del har inga sociala band i Finland, säger projektchefen Kati Kaarlejärvi vid Brottspåföljdsmyndigheten.
Kaarlejärvi och Balic berättade om projektet under ett info i Vanda fängelse, som ordnades av Justitieministeriet, Brottspåföljdsmyndigheten och Riksåklagarämbetet. Arbetet är en del av projektet Fängelsetiden som en möjlighet, som finansieras av Europeiska socialfonden.
Vill man förebygga brott bland utlänningar gäller ungefär samma som för alla andra, säger Kaarlejärvi.
– Arbete, något vettigt att göra, ett hem, en tillräcklig inkomst... Det är sådant som knyter en person till samhället. För dem som redan hamnat i fängelset gäller att repetera samhällets spelregler, att lära sig språket och träna problemlösning, precis som för andra grupper.
– Det är också bra att involvera tredje sektorn och samarbeta med den så att personen har någon hållpunkt då hen kommer ut, säger Balic.
Gemensamt för många är en ovetskap om vad som kommer att ske och okunskap om hur saker fungerar.
Adnan Balic