Hakola och Niskanen fick viktiga VM-besked
Herrarnas lagsprint är en klar medaljchans i VM. Genrepet gav Iivo Niskanen och Ristomatti Hakola råg i ryggen.
För två år sedan var Iivo Niskanen förbannad efter den klassiska lagsprinten i VM i Lahtis. Det blev ett brons, men det kunde ha blivit ett guld om Emil Iversen inte hade sett till att sätta krokben för både sig själv och Niskanen.
Efter en paus på nästan två år körde Niskanen lagsprint igen. Samma tävlingsplats, samma stil, samma placering – men nu hade han ett leende på läpparna.
Han stod i målfållan och såg på när Ristomatti Hakola spurtade om en andraplats mot norrmannen Eirik Brandsdal.
– Det blev överraskande tajt här. Jag trodde inte att så många lag skulle vara med så länge, säger Niskanen.
Hakola skar mållinjen som trea, sex hundradelar efter Brandsdal.
– Jag såg inte norrmannen, men min lilla lucka var borta vid mållinjen. Det kom som en liten överraskning, säger Hakola.
– När man står på pallen måste man vara lite glad. Det var en tuff dag, men det gick överraskande bra på sista etappen. Jag hade lagt på mer fäste och kunde springa uppför sista backen.
Niskanen väckte kroppen
Det norska förstalaget med Emil Iversen och Johannes Høsflot Klaebo vann. Klaebo fick de avgörande metrarna i det sista motlutet innan åkarna gled ner mot stadion.
Norrmännen lär utgöra den största favoriten i VM-lagsprinten om ett par veckor. Hakola och Niskanen ska vara en av de stora utmanarna, men förutspår en tuff tävling i VM.
– Norge, Ryssland, Sverige... Det finns bra lag, men vi har chanser i VM. Det kan man inte förneka. Jag har inte åkt sprint på länge, så det var bra att väcka kroppen, säger Niskanen.
Niskanen har åkt lagsprint två gånger i mästerskap. Vid båda tillfällena har det blivit medalj.
– Jag ska medge att jag inte använde mitt bästa skidpar i dag. Jag sparar dem tills det är riktigt allvar.
Behöver plan vid växlingarna
VM-genrepet gav finländarna en pallplats och värdefulla besked. Det var trångt om saligheten i växlingsområdet och nu fick duon testa det.
– I Seefeld finns det en lite längre backe att jobba med jämfört med Lahtis, men det är också ett längre glidparti som samlar ihop fältet. Det blir lätt lite stökigt vid växlingarna. Vi måste ha en tydlig plan.
Hakola har varit lite förkyld i några dagar och valde att stå över lördagens individuella sprint i Lahtis. Kvalet i lagsprinten skakade bort osäkerheten.
– Jag var lite fundersam, men kroppen fungerade.
Stafetten var dessutom Hakolas sista tävling före VM. I morgon bär det av till Toblach för att slipa formen och den 21 februari startar han VM med fristilssprinten.
När Niskanen inleder VM är fortfarande ett frågetecken. Tävlingsprogrammet är tufft. Lördagen den 23 februari avgörs skiathlonen och ett dygn senare är det dags för lagsprinten.
– Vi får se vad tränarna vill ... Femton kilometer klassiskt är min huvuddistans och lagsprinten känns inte så dum heller. Det kan gå åt båda hållen om man kör skiathlonen. Man ska trots allt åka trettio kilometer.