Boprisfall sänker förmögenheter

Bostäderna har tappat i värde i största delen av Finland

Finländarnas förmögenhet är oftast placerad i det egna boendet. Det får konsekvenser när bostadsprisen har fallit på bred front i Finland under 2010-talet.

I hela Finland har realpriset på gam- la aktiebostäder fallit med över fem procent sedan 2010, visar färska siffror från Statistikcentralen som också inkluderar fjolåret.

Bostadspriserna har inte fallit bara utanför Helsingforsregionen, utan också i stora delar av Esbo och Vanda där man sett sjunkande realpriser på 4–6 procent i medeltal på åtta år. Störst har prisfallet ändå varit utanför Helsingforsregionen där realprisen sjunkit med över 10 procent sedan 2010.

Vården av människor var tidigare något som i huvudsak sköttes av det offentliga i vårt land. Under de senaste decennierna har skötseln av sjuka, hjälplösa och gamla blivit en miljardbusiness inom den privata sektorn. I de bästa av världar leder konkurrens till effektivare, bättre och billigare vård. I en annan värld kan vården bli både dyrare, sämre och rentav farlig.

Så har det gått på vissa håll i vårt land. Under de senaste veckorna har fall efter fall avslöjats om hur stora privata vårdbolag missköter sig. Vårdinrättningar och enheter har till och med stängts då vanvård har uppdagats.

Övervakningen måste nu förbättras så att vården i framtiden fyller de krav som har ställts och som sannolikt skärps. Här måste också kommunerna se sig i spegeln, det finns säkert skäl att se över den del av vården som är i egen regi, men även upphandlingen och den fortsatta granskningen då en vårdproducent har valts.

Samtidigt är det orsak att utreda de brister i vården som har förekommit. Direkta lögner har avslöjats i rapporteringen.

Under veckoslutet skärpte flera politiker tonen och bland andra justitieminister Antti Häkkänen (Saml) konstaterade att det finns skäl att misstänka brott i form av försummelse, bedrägeri och förfalskning.

Det kan till exempel betecknas som bedrägeri och förfalskning då så kallade spökvårdare, vårdare som inte finns i verkligheten, har antecknats på arbetsturlistor. Valvira meddelar att man överväger att göra anmälan till polisen om vårdhem som har fuskat med personalstyrkan.

Då det i samtliga fall är mer eller mindre hjälplösa människor som i slutändan är offer måste straffet för dessa brott vara kännbart. En ursäkt eller en avskedad vd räcker inte då det visar sig att brott har begåtts.

Häkkänen talar för hårdare ekonomiska sanktioner och frågar sig om företagen som bryter mot lagen ska ha rätt att få betalt för den service de ger.

För aktörer där pengar är honnörsord, där det är ”money talks” som gäller, så är antagligen den effektivaste sanktionen – pengar. Ett straff måste stå i rimlig proportion till brottet, men om det är fråga om vårdslös vård och medveten försummelse är hårda straff definitivt berättigade.

Det kan inte heller vara orimligt att en kund slipper att betala kostnader för vård som inte har hållit måttet.

Vårdjättarna har nu i tur och ordning bett om ursäkt för att man inte uppfyllt kraven på god vård enligt avtal som har ingåtts. Man har också lovat bättring. Men hittills har varken Attendo eller Esperi Care, som är de två som varit mest i stormens öga, förklarat varför man medvetet har fuskat till exempel med personallistorna.

Det behöver de å andra sidan inte göra, vi vet att det är i vinstsyfte också detta har skett.

För de bolag där det nu har uppdagats brott och vanvård har varumärket befläckats. Det är en logisk följd av agerandet. Det krävs också mycket arbete från bolagens sida för att återupprätta den trovärdighet som krävs för att vinna kommande upphandlingar.

Om och när vårdbolagen mer än tidigare tvingas leva upp till de löften man ger och de åtaganden man förbinder sig till i sina vårdavtal så kan man fråga sig hur det kommer att märkas i nya avtal.

Det förvånar inte om vården plötsligt blir dyrare då företagen nu anställer fler vårdare. Alternativet till ett högre pris för bättre service än tidigare är ju att bolagen prutar på sin egen vinst.

Det låter inte som det mest sannolika alternativet då vi har sett hur de här bolagen agerar. Ägarna kräver maximal vinst och cheferna agerar med högsta bonus för ögonen. De har dragit ner kostnaderna inte minst på personalsidan, till ett minimum, eller de facto under minimum.

De har maximerat sin vinst också genom aggressiv skatteplanering som bland annat innefattar koncerninterna lån till skyhög ränta för att minska vinsten som kan beskattas. Nej, de här bolagen prutar nog inte på vinstmålen.