Klimatsmart familj.
Juha och Piritta Simola med barnen Fanny, Tommi och Maija lyckades minska sitt klimatavtryck med 16 procent i höstas, mest genom att lägga om dieten och testa en elbil. Nästa steg är att bygga ett energisnålt hus. I år ska hundratals familjer testa att le
Åtta Borgåfamiljer har prövat på att leva klimatsmart inom ramen för det internationella initiativet Sustainable Lifestyle Accelerator. Borgåhushållen lyckades i snitt minska sitt klimatavtryck med 27 procent.
– Det var ganska lätt att ersätta det röda köttet, men svårare med osten, säger Piritta Simola när hon tillsammans med maken Juha och deras tre barn tar emot HBL hemma vid köksbordet.
Familjen bor i ett trähus i Kerko en bit utanför Borgå, och bara det utgör en del av klimatavtrycket.
Huset har elvärme, men för att hålla kostnaderna nere eldar Simolas också med ved. När familjen minutiöst bokförde sina levnadsvanor före årsskiftet kunde experterna räkna ut att Simolas klimatavtryck ligger vid 5,7 ton koldioxid per person och år.
– Det var en positiv överraskning eftersom medelfinländarens avtryck är närmare tio ton, säger Piritta Simola.
Familjen lyckades under försöksperioden minska sitt klimatavtryck till 4,8 ton. Procentuellt var minskningen mindre än genomsnittet men utgångsnivån var också lägre. Nu har familjen fått en färdplan för att minska avtrycket ytterligare, till 4,2 ton.
– Vi borde knipa nästan lika mycket till, men jag vet inte riktigt hur vi ska klara av det, säger Piritta.
Boende och resor
Färdplanen föreslår att Simolas byter till vindkraftsel och att de byter ut bilen mot elcyklar. Eftersom familjen ändå ska bygga ett nytt hus rekommenderas ett lågenergihus.
– Grön el är knappt ens dyrare och en jordvärmepump kunde vara ett alternativ, säger Juha Simola.
Granskningen av familjens levnadsvanor visade att boendet står för 23 procent av klimatavtrycket.
– Vi försöker hålla det lagom svalt inomhus, men man kan ju inte sänka värmen hur mycket som helst, säger Juha.
Trafik och resor står för den största andelen av klimatavtrycket, 39 procent. Det beror mest på några långväga semesterresor.
– Vi måste överväga att inte flyga så ofta, men stanna lite längre i stället, säger Juha.
Familjen använder sin enda bil sparsamt eftersom Juhas företag ligger precis intill bostaden och Piritta bara undantagsvis behöver den för jobbresor. Dessutom har familjen redan elcyklar.
– Det går bra att cykla så länge det inte är kallare än minus fem, säger Juha.
Under försöksperioden fick familjen låna en elbil. Det var en positiv upplevelse.
– Kanske kunde vi skaffa en elbil på sikt, men de måste bli billigare först. Drömmen är att vi skulle klara oss utan bil fastän vi bor på landet, säger Piritta.
Vid sidan av klimatavtrycket mättes också familjernas materialavtryck. Simolas lyckades minska sitt med 8 procent. Bytet till elbil minskade klimatavtrycket men ökade materialavtrycket eftersom produktionen av elbilens batteri är mycket resurskrävande.
Familjen koncentrerade sig främst på att minska dietens klimatavtryck.
– Vi äter rätt mycket grönsaker annars också, så det var inte så märkvärdigt. Vi minskade på det röda köttet, men vi avstår nog inte från det helt och hållet. Framöver äter vi kanske snarast kött till helger och fester. Osten är svårast att avstå från. De mjölkfria alternativ vi prövade var inget vidare, säger Piritta.
Snabb expansion
De åtta Borgåfamiljernas testperiod ingick i pilotfasen av Sustainable Lifestyle Accelerator. Initiativet pågår i sju länder och ska expandera kraftigt. I år ska 500 hushåll från varje land delta, nästa år 10 000. Michael Lettenmeier som håller i Finlandsdelen räknar med att det finns gott om frivilliga.
– Intresset för att räkna ut ett personligt klimatavtryck är enormt, säger han.
Lettenmeier är rätt nöjd med hur Borgåfamiljerna presterade.
– Det är hoppingivande att folk omedelbart lyckas minska sitt klimatavtryck med en fjärdedel. Det behövs ändå så mycket mer, och inte bara i hushållen, säger han.
Piritta Simola uppmuntrar familjer som är lite halvskeptiska till dylika projekt att pröva på.
– Det bästa var att man kunde se vilken skillnad ens insatser gör. Det känns också bra att ha koll på sitt klimatavtryck, säger hon.
Projektet jobbar på ett webbverktyg som ska underlätta för alla deltagare att räkna ut sitt klimatavtryck och minska på det. Det är bra, säger Piritta Simola.
– Jag hoppas att det ska bli lite enklare för dem som deltar. Det vore lättare att planera vad man ska äta om man på förhand visste hur klimatavtrycket för olika livsmedel skiljer sig åt.
Borgå deltog i pilotfasen för att staden siktar på att bli klimatneutral 2030 och vill veta vad den kan göra för att hjälpa invånarna på traven. I år ska projektet utvidgas till fler kommuner, men även om det finns gott om folk som vill minska sitt klimatavtryck räcker ett personligt engagemang inte för att göra ett helt samhälle klimatoch resurssmart.
– Det behövs också politisk styrning. Beslutsfattarna borde göra det attraktivt och lönsamt för folk att vara klimatsmarta, säger Piritta Simola.
Hon hoppas också att fler vore beredda att ompröva sin inställning och att testa att leva lite klimatsmartare även om ingen kan vara perfekt. Överlag hoppas hon att debatten om klimatåtgärder vore lite mindre polariserad och stämplande.
– Det är svårt att ändra på attityder, och kanske är jag för optimistisk. Men tänk om folk vågade testa att leva lite annorlunda.