Grundlagsutskottet morrade om Terhos Ålandskläm: ”Inte korrekt”
Måndagen var en maratondag för grundlagsutskottet, som inledde med grönt ljus till Ålands finansiering, och fortsatte med sin spurt i vårdreformen.
Minst åtta timmar reserverades i går för grundlagsutskottet att gå igenom landskaps- och vårdreformen.
I vilken mån utskottet hittade problem – och hur många – kan avgöra om riksdagen hinner få de senaste årens största reform klar före val, åtminstone till de mest grundläggande delarna.
Det såg i går kväll ut som om det inte skulle bli klart under måndagen.
Avgörande för fortsättningen är hur många klämmar utskottet kan tänkas komma med – klämmar är sådana ändringskrav som måste åtgärdas om lagar ska kunna stiftas i vanlig ordning.
Tidigare har svåra grundlagsfrågor berört bland annat dataskydd för personuppgifter, och hur landskapen i alla lägen ska kunna säkra finansiering för den vård som behövs.
En annan sak som den här gången blir knivig är om utskottet anser att det behövs en EU-notifikation för att säkra att valfriheten i vården inte går emot EU-regler. Grundlagsutskottet har krävt grundligare motivering till varför det inte behövs. Det är inte uteslutet att det kan bli en klämfråga om utskottet inte är belåtet med motiveringarna.
– De finns väl en del som tycker det går väldigt bra och andra som tycker det går mindre bra, beskrev Maria Guzenina (SDP) utskottsar- betet, vilket tydde på att åsikterna i rummet är delade.
Utskottet brukar sträva efter enighet.
Grönt ljus för Ålandslag
För att kunna behandla reformpaketet behövdes ändå en ändring i Ålands självstyrelselag, som tar hänsyn bland annat till följderna av vårdreformen och hur beskattningen förändras.
I höstas strandade försöket till en totalförnyelse av självstyrelselagen, och sedan dess har regeringen brutit arm om att gå vidare med en del av den. Det gäller skatteavräkningen till Åland, som föreslås bli mindre beroende av konjunkturerna på fastlandet och ta befolkningsökningen på Åland i betraktande. Enligt Finansministeriet skulle det ge omkring 17 miljoner mer år 2021, men en del av det kompenserar för förändringar som landskapsreformen bär med sig.
Minister Sampo Terho (Blå) hörde till dem som bromsade förnyelsen, och slutligen gick med på den i statsrådet med en kläm: Att ändringen godkänns med avsikt att få igenom vårdreformen, ”fast den inte hade varit accepterad annars”. Terho kopplade alltså förnyelsen till att landskapsreformen ska få godkännande.
Ingen biprodukt
Grundlagsutskottet ser inte på saken som Terho i sitt betänkande, utan skriver att bakgrunden är helhetsreformen av Ålands självstyrelselag.
”Det står klart att klämmen är ett utlåtande av politisk natur”, skriver utskottet, och ifrågasätter att en ändring i självstyrelselagen skulle ses bara som ”en biprodukt” av regeringens behov att få igenom en annan lag.
Det är inte ändamålsenligt, skriver utskottet.
– Utskottet har konstaterat att ändringar i grundlagen inte ska göras utifrån dagspolitiska utsikter.(...) Det är betydande också då det gäller ändringar av grundläggande lösningar i Ålands självstyrelselag.
Matti Torvinen (Blå) som är medlem i grundlagsutskottet är ändå nöjd med att betänkandet är klart.
– Det är ett betydande steg mot att genomföra landskaps- och vårdreformen.
Grundlagsutskottet föreslår att ändringen godkänns i normal grundlagsordning, alltså så att den vilar över ett val. Den borde åtminstone godkännas av den här riksdagen för att lagpaketet om landskapsoch vårdreformen ska kunna godkännas.
En medlem i utskottet, Leena Meri (Sannf) anmälde avvikande åsikt om skatteavräkningen till Åland.