”Uteslut stora vårdföretag från upphandlingsrundor”
Hur fungerar övervakningen av vården i Helsingfors? Om man får tro de förtroendevalda sär övervakningen på en hyfsad nivå, men det finns plats för förbättringar.
I Helsingfors stängde man delvis vårdhemmet för funktionsnedsatta, Yhteiselo, som finns på Tenalavägen i Brunakärr. Avdelningen, som drivs av Esperi, har vuxna klienter stängdes eftersom det i en granskning kom fram att personalstyrkan var underdimensionerad. Hur ser läget ut i Helsingfors inom vården? Är det dags för en mer rigorös övervakning av olika vårdhem. Helsingfors stad har anställt fem personer som övervakar köpta tjänster inom äldrevården, men frågan är om det räcker till eftersom vård av funktionsnedsatta och klienter med mentala problem kräver också övervakning. HBL ringde upp några fullmäktigeledamöter för att höra deras syn på kvaliteten av vården i Helsingfors och hur bevakningen fungerar.
– Jag kan inte säga på detaljnivå hur bra vår bevakning är i Helsingfors. Skandalen i Kristinestad har fungerat som en väckarklocka och det är bra, men vi kommer inte att klara av att ha en bra vård om inte tar till ett tyngre artilleri än bara stickprov och uppföljning. För mig kom inte fallen som någon överraskning. När vi släppte lös skatteparadisföretagen inom vård och omsorg så då har dammarna brustit. Vi har inte haft koll och insyn, säger Thomas Wallgren (SDP)
Wallgren påpekar att det finns ett EU-direktiv som säger att kommuner och städer måste välja det billigaste alternativet i en upphandlingsrunda.
– Det är bra att skärpa bevakningen och då får vi kortsiktiga insatser av vårdföretagen. Vi borde ha mer offentlig vård och att köpa vård av den som billigt erbjuder tjänster är ingen hållbar modell. Jag tycker att det ska finnas tredje sektorn, ideella organisationer och småföretagarna som producerar vårdtjänster. Problemet är att regelverket är sådant att vi inte kan ge fördelar åt mindre aktörer. Vi borde kunna utesluta de stora företagen från hela systemet. Första steget är en bättre bevakning och skärpta krav i upphandlingsprocessen. Jag har också föreslagit att de aktiva skatteplaneringsföretagen som till exempel Esperi skulle uteslutas från upphandlingsrundor, säger Wallgren.
Marcus Rantala (SFP) tror att fallen som kommit fram inte är de sista.
– Det är bra att man systematiskt går igenom vårdhem. Det som gör mig upprörd är att vi inte talar om något misstag i en organisation utan om fiffel och båg. Det har varit medvetet och planerat av de stora bolagen. De har lurat beställare, klienter och sin egen personal och det har varit systematiskt. De stora vårdbolagen har nu en lång väg att vandra innan förtroendet för dem är tillbaka, säger Rantala.
Han tycker att det också är bra att den offentliga vården synas i sömmarna.
– De måste finnas övervakning, men vi kan bli bättre inom staden. Vi har ett stort ansvar som upphandlare. Det är trist att priset fått avgöra på bekostnad av kvaliteten. Vi har också varit dåliga på att övervaka vårdhem och så behöver vi mer händer inom vården. Vi ska också komma ihåg att det finns också privata vårdhem som erbjuder en högklassig vård. Vi ska inte dra alla privata operatörer över en kam, säger Rantala, som vill ha mer resurser för övervakning.
Otso Kivekäs (De gröna) tror att nivån på vården i Helsingfors är bättre än på många andra håll i landet. Enligt Kivekäs används det större resurser på övervakning än på andra håll.
– Men i budgetförhandlingar har det årligen varit en dragkamp mellan partier om vad man ska satsa på inom vården. Vi behöver fler vårdare till vårt land eftersom befolkningen blir äldre och lever längre. Då är äldrevårdens kvalitet av högsta betydelser. Helsingfors använder indexet 0,7 inom vården och det har alla partier varit ense om utom Samlingspartiet, säger Kivekäs.
De har lurat beställare, klienter och sin egen personal och det har varit systematiskt. De stora vårdbolagen har nu en lång väg att vandra innan förtroendet för dem är tillbaka. Marcus Rantala (SFP)