Finländare lånar från Norge och Sverige som aldrig förr
Finlands Bank oroar sig för den dolda skuldsättningen som inte syns i statistiken. Norska och svenska internetbanker lockar till sig finländska kunder med billiga lån och tilltalande räntor på sparkonton.
På bara några år har nya nordiska kreditgivare tagit sig in på den finländska marknaden. 2015 var finländarna skyldiga under en halv miljard euro till nordiska kreditgivare. I slutet av 2018 hade skuldbördan stigit till över två miljarder euro.
De finländska myndigheterna har dålig insyn i de utländska företagen som riktar sin marknadsföring till finländska kunder. Ofta är marknadsföringen av konsumtionslån aggressivare och synligare och sker på sociala medier, på radio och på tv.
– I sig är de utländska konsumtionslånens storlek inte märkbart stor, bara 1,3 procent av hushållens övriga totala skuldsättning. Men i kombination med hushållens andra lån skapar det en viss oro huruvida hushållen klarar av att kontrollera sin ekonomi, säger Johanna Honkanen, seniorekonom vid Finlands Bank.
Enligt henne har det blivit väldigt lätt att ta konsumtionslån. Hon tror också att inställningen till att konsumera på kredit har blivit mer allmänt accepterat.
– Det är inte hållbart i längden att upprätthålla sin levnadsstandard på kredit. Hushållens bristande kontroll över privatekonomin medför problem både för privatpersoner och för samhället i stort.
Nästa regering har en viktig uppgift
I augusti i fjol tillsatte Finansministeriet en arbetsgrupp som ska utreda olika sätt att dämpa hushållens skuldsättning. I mars är det tänkt att arbetsgruppen ska komma med förslag på lagändringar. Leena Mörttinen, överdirektör vid Finansministeriet, är ordförande för arbetsgruppen.
– Jag förutsätter att nästa regering ingriper i skuldsättningen. Det här borde finnas med i nästa regeringsprogram, säger hon.
Enligt Mörttinen kan finländarnas konsumtionskrediter få oanade följder för den finländska ekonomin.
– Till exempel kan de höga räntekostnaderna vara förvirrande. Det kan komma som en överraskning att man bara har betalat ränta utan att amortera av lånet.
För tillfället har nästan 400 000 finländare en betalningsanmärkning i Suomen Asiakastietos register.
Ekonomin kan lida
Hushållens skuldbörda har ökat redan i tjugo års tid. Och det är inte enbart bolån som finländarna tar. Också konsumtionskrediterna och husbolagslånen har ökat markant.
När hushållen ska betala tillbaka lånen kan köpkraften lida, påpekar Mörttinen. Och såsom Finansministeriet redan tidigare uttryckt vilar den finländska ekonomin på hushållens konsumtion.
Banker är bekanta för tillsynsmyndigheter och det finns tydliga krav på att upprätthålla finansiell stabilitet. Man har tidigare skärpt kraven för lånesäkerhet och likviditetsbedömningar, men andra finansiella företag som erbjuder krediter har inte omfattats av lagstiftningen.
Bättre skydd för konsumenterna
Konsumentskyddslagen skyddar finländare för falsk marknadsföring eller tvivelaktiga avtal. Lagen gäller också för utländska företag. Problemet är att konsumentstrider ofta är utdragna processer och att konsumentlagstiftningen saknar verktyg för att ingripa.
– Vi överväger att föreslå en skärpning av konsumentlagstiftningen.
Enligt Mörttinen kan man inte skärpa endast någon viss typ av lån. Om man till exempel skärper bolånens krav eller lägger nya tak så kan det innebära att fler finansierar sina krediter på något annat sätt.
Bolånen står för cirka 65 procent av hushållens totala skulder, uppskattar arbetsgruppen. De skulder som stiger allra mest just nu är husbolagens skuldsättning. Husbolagens skuldbörda har i genomsnitt ökat med över 10 procent de senaste åren.
– Husbolagets lån är på alla aktieägares gemensamma ansvar. I början är det vanligt att husbolagen utnyttjar amorteringsfrihet, vilket kan leda till att vederlaget plötsligt stiger. Husbolagens lån är inte lika transparenta som privata bolån.