Sannfinländarnas nya kärnväljare är högutbildade experter
Ingenjörer, ekonomichefer och it-experter. De är exempel på yrkesgrupper som lockas av Sannfinländarnas antiinvandringspolitik. Bilden av Sannfinländarna som ett parti för samhällets svaga är föråldrad, visar ny forskning.
Sannfinländarna har blivit mindre av ett arbetarparti samtidigt som partiet stärkt sin ställning bland högutbildade. Det skriver statsvetare från Åbo universitet i en artikel som publicerats i tidskriften Politiikka.
– Länge tänkte man kanske att partiet lockar människor som är i en svag ställning. Den bilden stämmer inte, säger Arttu Saarinen, docent vid Åbo universitet och ansvarig för projektet Poliittiset kuplat.
Enligt honom är Sannfinländarnas väljare eller medlemmar inte i någon sårbar ställning, även om de inte heller har särskilt höga inkomster i snitt.
Stor skillnad mellan yrkesgrupperna
Forskarna har tittat närmare på hur människor i olika yrkesgrupper röstade 2003–2015. Expertyrkena har delats i två grupper: teknokrater och sociokulturella experter. Teknokraterna är till exempel ingenjörer och ekonomer och jobbar främst inom den privata sektorn. De sociokulturella experterna är till exempel läkare och lärare och jobbar främst inom den offentliga sektorn.
Över 10 procent av teknokraterna röstade på Sannfinländarna i förra riksdagsvalet. Partiet lyckades dessutom öka sitt väljarstöd bland teknokraterna från 2011 till 2015, samtidigt som väljarstödet bland arbetarna minskade något.
Bland läkare och lärare har Sannfinländarna däremot inte vunnit stöd – bara knappt två procent av de sociokulturella experterna röstade på partiet. Studier i andra europeiska länder har gett liknande resultat: stödet för populister är större inom tekniska yrken än bland dem som jobbar med människor.
– Man kan också spekulera och säga att teknokraternas förväntningar inför framtiden kan vara svagare, även om deras situation i dag är bra. Omvälvningar inom teknologibranschen påverkar deras sätt att tänka, säger Arttu Saarinen.
Den tydligaste förklaringen till varför någon röstade på Sannfinländarna var attityden till invandring. De teknokrater som var negativa till invandringen var också mer benägna att rösta på Sannfinländarna.
Doktorn valde Sannfinländarna
Tiera Laitinen är doktor i teoretisk fysik och arbetar som forskare vid Meteorologiska institutet. Jordens magnetfält och norrsken hör till hans expertområde. Laitinen ställer upp för Sannfinländarna i riksdagsvalet.
Bakom hans val av parti ligger två frågor: invandringen och finskans ställning.
– Jag är anhängare av den sannfinländska, mycket hårda invandringspolitiken. Jag är själv inte expert på det området, men jag uppskattar Jussi Halla-ahos expertis och insikter, säger Laitinen.
Han säger att intresset för invandringspolitiken väcktes för cirka tio år sedan, när han arbetade som forskare i Uppsala. Sverige har länge haft en större humanitär invandring än Finland. Enligt Laitinen är det svårt att hitta en bra plats för flyktingar i det moderna samhället, vilket lett till att flyktingarna samlats i vissa förorter, vilket lett vidare till utanförskap och brottslighet.
– När jag hörde hur folk på gräsrotsnivån pratade där började jag tänka att Finland inte borde följa Sveriges exempel.
Språkfrågan för honom handlar inte om finska och svenska, utan om engelska. Han ser det som negativt att engelskan blir allt vanligare i den akademiska världen och vill försvara forskning på finska.
På arbetsplatsen Meteorologiska institutet har Laitinen berättat öppet om sitt politiska engagemang, och säger att han fått positiv feedback av kolleger.
– När vi pratar kring kaffebordet har många liknande åsikter, även om många naturvetare inte är så intresserade av politik.
Sannfinländarnas politiska planerare Riikka Purra var tidigare forskare i statsvetenskap och skrev på en doktorsavhandling vid Åbo universitet. Nu ställer hon upp i riksdagsvalet och hoppas fortsätta på den politiska karriären.
Hon berättar att invandringsfrågorna länge varit hennes främsta intresse som forskare och att hon känt nuvarande partiledaren Jussi Hallaaho långt innan hon började arbeta för Sannfinländarna.
På partikansliet i Rödbergen har man märkt att fler högutbildade börjar engagera sig i partiet.
– Det är framför allt invandringskritiken som präglar de här människorna, säger Riikka Purra.
Hon anser att experternas engagemang lett till att partiet fått bättre och mer sakkunniga program. Hon betonar också gärna att partiledaren Jussi Halla-aho är en rationell och logisk person, vilket präglar partiet. Halla-aho utmanade Timo Soinis arvtagare och valdes till partiledare sommaren 2017, varefter partiet sprack i två delar.
ANNAKAISA SUNI