Lånta fjädrar fungerar utmärkt
Om motståndarna till den obligatoriska svenskan i finska skolor och svensklärarna i samma skolor visste att det finns 4 000 svenska lånord i finskan skulle kanske attityden vara annorlunda. De finska eleverna får alltså 4 000 ord mer eller mindre gratis. Tror ni mig inte?
Vi går till köket och tittar efter. Där finns säkert åtminstone en lamppu, en uuuni med en luukku. Där finns säkert en pannu och en kannu, troligen också en purkki och en korkki och helt säkert en kraana eller hana. Möjligen finns där också en karahvi och ett vati, många laseja, några mukeja och kuppeja och givetvis sakset och en venttiili. Posliini och annan tiski får torka i ett kaappi. På en hylly finns sokeri, pippuri, kaneli, meirami och många andra ryytejä, ord som visserligen inte är ursprungligen svenska men som har kommit in i finskan via svenskan.
På väggen hänger en allakka som har sex veckodagar med svenska namn: maanantai,tiistai, torstai, perjantai, lauantai och sunnuntai. Det är bara keskiviikko som inte är rena svenskan, och också där har man lånat in halva ordet: viikko. Vi fortsätter till vardagsrummet där det på golvet av parketti finns en matto och på väggarna tapetti. Till dem har man använt både paperi, liisteri, pakkeli och kanske lakka och pahvi.
För övrigt består hemmet av sementti, betoni, metalli och andra materiaalit hopfogade av mängder av ruuveja, muttereita, pultteja och nauloja. Man har säkert också använt meisseli, pensseli, saha, kaapelia och olika tekstiilejä. I vardagsrummet finns också en piironki, en sohva och några tuoleja. På väggen hänger en peili och några tauluja. I en ruukku finns kanske en kaktus.
Men nu är vi trötta och går till sovrummet. Där kan man lägga sig i en sänky eller peti på rena lakanat, ta på sig en pyjama, lägga huvudet på en tyyny och dra ett täkki eller en viltti över sig. Och somnar man inte kan man ju alltid ta en natt-myssy.
Efter en god natts sömn går vi upp till vintti för att ta ner pyykki från naru och därefter nedför rappu, eller så tar vi hissi, inte ända ner till kellari men ut genom portti och ut på katu. Möjligen går vi till en halli där vi ser en vahtimestari. Eller så går vi till ett tori som i Helsinki finns nära ranta. Där kan man köpa allt från hanskat, sukat, hattu och pöksyt till kahvi och pulla och säkert också kakku, torttu och munkki.
Där träffar vi också en poliisi som övervakar att ingen bryter mot laki. Den som gör det kan hamna inför en tuomari i raastupa och i värsta fall i vankila. I det här skedet uppskattar man att man har gått i koulu och läst läksyt.