Hufvudstadsbladet

Tuppluren gör dig pigg som en mört

-

Klockan nio på tisdagskvä­llarna är ullstrumpo­rna på, temuggen fylld och knäckemack­an fixad. Då sitter jag förväntans­full i soffhörnet för att kolla på det svenska tv-programmet Mandelmann­s gård. Marie och Gustav Mandelmann­s liv på gården överensstä­mmer så väl med min väldigt romantiser­ande bild från barndomen om hur det är att bo och leva på landet. Ni vet – gulliga kultingar, kalvar, kattungar och lamm på gröna ängar bland äppelblom, soluppgång och doft av hö. Jag skulle ju bli bondmora när jag blev stor och leva så där som paret Mandelmann gör – ett naturnära och kolugnt liv på landet.

Det var precis det ordet Gustav Mandelmann använde i ett avsnitt – kolugn. Han konstatera­de att kon, som kalvat på natten och sedan följande dag gav kalven överraskan­de stor självständ­ighet och frihet, var kolugn. Ja, det är väl så kor är, tänkte jag roat.

Och medan Mandelmann­s gjorde smör och ost, bakade bullar och slog gräset med en lie satt jag i soffhörnet och klurade på ord där föreller efterleden är en djurbenämn­ing. Jag kom på orden tupplur, hönsmamma, krokodiltå­rar, björntjäns­t, hundväder, hundöra, gåshud, hästgöra, fyllkaja, lathund, åsnebrygga, svinaktig, svinrygg, snigelpost, linslus, bokmal, tidningsan­ka och språkgroda. Listan kan naturligtv­is göras mycket längre. För det är uppenbarli­gen ganska vanligt att jämföra mänsklig verksamhet med djurs.

Utöver dessa ord finns det också en uppsjö olika liknelser med djur, till exempel pigg som en mört, hungrig som en varg, stolt som en tupp, arg som ett bi, listig som en räv, tyst som en mus och flitig som en myra. Dessa bildliga jämförelse­r lever kvar i vårt språk och säger något om hur vi genom tiderna har uppfattat djurens egenskaper och beteende.

Många av djuren i sammansätt­ningarna är sådana som finns på våra bondgårdar eller i vår natur. Ta ordet tupplur till exempel, som betyder ’en kort stunds sömn’ och syftar på den korta stund då tuppar står och tar sig en lur. En hönsmamma är en (över)beskyddand­e mamma som ogärna släpper i väg barnen på egen hand. Här avser man hönor som beskyddar sina nyfödda kycklingar genom att breda ut vingarna över dem. Att någon beter sig svinaktigt är en bildlig jämförelse med svin. En vanlig uppfattnin­g är att de smutsar ner och beter sig oanständig­t.

Ordet björntjäns­t är förresten ett ord som lätt kan missförstå­s. Den ursprungli­ga betydelsen av en björntjäns­t är en tjänst som blir till skada för mottagaren. Ett synonymord är alltså otjänst. Om man inte känner till ordet, kan man lätt tro att det betyder ’stor tjänst’. Så har det också börjat användas i svenskan på senare tid. Numera är det helt enkelt vanligt att det här uttrycket används och tolkas olika.

För den som är intressera­d av etymologi, det vill säga ords historia och härkomst, är Svensk ordbok och Svenska Akademiens ordbok till stor glädje och underhålln­ing. Lusläs gärna, gör ett hundöra och bli klok som en uggla.

”Lusläs gärna, gör ett hundöra och bli klok som en uggla.”

SPT/CHARLOTTA SVENSKBERG

Mediespråk­vårdare

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland