Bakslag för underrättelselag
Underrättelselagarna, som talmannen på onsdagen drog från dagordningen, går tillbaka till utskottsbehandling. Det är en ovanlig typ av bakläxa i ett av de stora lagpaketen den här valperioden.
– Det finns utrymme för tolkning, och bara grundlagsutskottet kan avgöra i tolkningsfrågor, säger talman Paula Risikko (Saml).
Hon föreslår att underrättelselagarna, som drogs från behandling i salen på onsdagen, skickas tillbaka till utskottsbehandling. Bland annat är det oklart om diskrimineringsförbudet i skyddspolisens och försvarsmaktens underrättelseverksamhet är tillräckligt tydligt.
De ansvariga utskotten får sedan be grundlagsutskottet om ett nytt utlåtande.
De senaste dygnen har en tjänstemannagrupp i riksdagen under ledning av biträdande generalsekreterare Timo Tuovinen gått igenom underrättelselagarna för att se om några grundlagsproblem förbisetts. Detta efter att två grundlagsexperter kommenterat i offentligheten att man inte har tagit hänsyn till alla krav på grundlagsenlighet i de slutliga texterna.
Nyanser och tolkningar
Enligt Tuovinen är det inte direkt grundlagsvidriga problem man hittat, utan ”nyansrika” tolkningsfrågor.
Det var de civila underrättelselagarna som först var föremål för misstankar kring grundlagsenligheten, men eftersom de militära underrättelselagarna hör till samma helhet och hanterar motsvarande frågor, behandlas de parallellt.
En sak som lagarna snubblade på var förbudet att hämta information om innehållet i förtroliga meddelanden, där formuleringen ändrats under behandlingens gång. Enligt riksdagens tjänstemän lönar det sig därför att låta grundlagsutskottet titta på det på nytt.
En annan fråga är hur diskrimineringsförbudet, som grundlagsut- skottet kräver, ska skrivas in. Frågan är om det räcker att säga att avlyssning och annan underrättelseverksamhet ska vara ”icke-diskriminerande”, eller om det behövs tydligare förbud mot alla former av diskriminering. Utskotten får också på nytt avgöra om det kräver en lista över alla former av diskriminering – något som tidigare under behandlingen togs bort – och hur en lista formuleras tillräckligt täckande.
Professorerna Juha Lavapuro och Martin Scheinin har i offentligheten sagt att det inte heller är tillräckligt specifikt hur sökkriterier definieras och att förbudet mot massövervakning inte är tillräckligt uttalat.
I det här skedet har tjänstemännen inte gått igenom precis allting, utan hållit sig till de frågor som var grundlagsutskottets absoluta krav, alltså så kallade klämmar.
– Grundlagsutskottet beslutar sedan i vilken grad man utökar granskningen till annat också, säger Tuovinen.
”Twitter är jämförbart med uttalanden”
Vändningen i riksdagen är ovanlig, eftersom underrättelselagarna redan hunnit läggas in på dagordningen innan de drogs bort.
Talman Paula Risikko anser inte att det ger en dålig bild av riksdagens processer.
– Jag anser att det här ger en bild av att vi är noggranna, om det finns en skugga av en misstanke, säger Risikko.
Att misstankarna om grundlagsproblem framgick via Lavapuros och Scheinins inlägg på Twitter ser Risikko inte som ett problem i sig, och avfärdar att det skulle vara fråga om påverkan på riksdagens arbete.
– Det här huset fungerar parlamentariskt, men vi använder utomstående experter. Nu var det fråga om två experter som är högt ansedda både utanför huset och inom huset, säger Risikko som preciserar att Twitter är jämförbart med offentliga uttalanden.
Hon kommer ändå att träffa grundlagsexperter för att diskutera om kommunikationen och processen kunde förbättras. På onsdagen sade hon att hon helst inte skulle få information via Twitter, utan att man kan skriva direkt till talmannen eller komma besök – ”vi bjuder på kaffe”.