Trygga levnadsvillkoren på planeten i stället för att köpa stridsflygplan

STRIDSFLYGPLAN Finlands årliga statsbudget ligger på omkring 55 miljarder euro. Inköpen av de planerade 64 stridsflygplanen kostar 7–10 miljarder och underhållet under flygplanens livslängd kostar ytterligare cirka 20 miljarder euro.

Genom tiderna har människan skyddat sig mot yttre faror och hot. Stenåldersmänniskan skärpte sina spjut, vässade pilar och byggde palissader runt sina byar för att skydda sig mot rövare. Under medeltiden reste härskare borgar och murar runt sina städer för att försvara sig mot fiender. I takt med att byar och städer blev furstendömen och dessa slogs ihop till länder byggde man vakttorn och poster längs landsgränserna. Furstar utvecklade vapen och arméer för att försvara sig själva och landets medborgare mot angrepp utifrån. Förutom sjukdomar var det enda reella hotet ett yttre beväpnat angrepp mot folket.

Ända sedan Gustav Vasas tid, på 1520-talet, har Ryssland haft ett stort intresse för Finland vilket visade sig genom att Ryssland under 1500- och 1600-talen förde ständiga strider vid Sverige–Finlands östra gräns. Under stora ofreden ockuperade Ryssland Sveriges östra halva från Viborg och Åbo upp till Uleåborg. Först enligt fredsavtalet 1721 drog man sig tillbaka. I början på 1800-talet gick den ryske tsaren ett steg längre. Vid fredsslutet efter 1808–1809 års krig blev Finland ett ryskt storfurstendöme i cirka 110 år. Intresset för Finland fortsatte under 1900-talet genom de båda världskrigen.

Under de gångna fyra seklen har hoten främst bestått av att vår östra granne ville i olika faser komma åt geopolitiska land- och vattenområden, beskatta befolkningen samt att röva landet på dess rikedomar.

I dag har situationen förändrats. För det första har Ryssland knappast några större ekonomiska intressen av Finland eller för nya landområden, eftersom landet redan har en fungerande ekonomi och tillgång till baser i Östersjön.

För det andra har det skett förskjutningar i världens hotbild. Riksgränser har blivit mera diffusa. Människan, oberoende av nationalitet, är inte längre enbart en del av en by, en stad eller av ett land. Integrationen fortsätter och de fles- ta länderna i Europa är nu en del av EU på samma sätt som man i övriga världsdelar bildat liknande unioner. Och då kan man fråga sig om vi i stället för att vara enbart ett land också är en del av Europa och om det då ingår i Europas uppgifter att försvara sig, inte bara mot militära hot, utan även mot hotbilder som dyker upp på flera andra fronter?

Om svaret är jakande ställer sig frågan vad som utgör Finlands och Europas största hot av i dag? Är det ett tredje världskrig vi ska rusta oss för genom nya flygplansköp eller är det något annat? Många forskare är övertygade om att vi hinner förstöra jordklotet genom nedsmutsning av miljön innan vi kommer att förgås genom ett kärnvapenkrig.

Den sextonåriga miljökämpen Greta Thunberg, som på ett övertygande sätt hänvisar till färska miljörapporter har i alla fall övertygat mig om att den globala uppvärmningen, de ökande ekonomiska klyftorna och den växande psykiska ohälsan är ett större hot för Finland och Europa än ett ryskt eller en annan stormakts militära angrepp. Därmed uppstår frågan om de cirka 25–30 miljarder euro under de kommande åren hellre kunde användas för att trygga levnadsvillkoren på vår planet och minska inkomstklyftor, i stället för att skaffa flygplan. LARS STRANG författare, Esbo