Tio+ för en bättre framtid
Påbyggnadslinjen, eller tionde klassen, vid Borgå folkakademi är ett bra val för den som inte vet vad den vill studera efter grundskolan.
Förbättra ditt betyg från grundskolan. Få ett år till att tänka över yrkesval och fortsatta studier. Ett år till att mogna som människa. Ge dig själv en möjlighet att pröva på nya spännande saker. Hitta tillbaka till intresset för skolan.
Det är argumenten som Borgå folkakademi, Akan, i Borgå marknadsför påbyggnadslinjen med.
– Hos oss kan man förutom att höja sitt betyg också höja sitt självförtroende, förbättra sitt språk och få tillbaka intresset för skolan och för att studera, säger 10+ utbildningens linjeledare Jonas Häggblom.
Påbyggnadslinjen 10+ är en ettårig linje där stoffet består av högstadiets lärokurs, i praktiken samma som årskurs 9. Men det är inte bara det man lär sig som är det viktiga.
– Ibland har vi unga som inte fattat vad skolan går ut på och det sätt man lär sig i skolan tidigare. När de får se en annan sida av skolan kan de få intresset för studier tillbaka, säger lärare Kim Gustafsson.
Vet vad hon vill
Sofia Andersson är en av de sex studerandena på linjen under det här läsåret.
– Jag kom hit för att jag inte visste vad jag ville göra när jag gick ut högstadiet, säger hon. Nu vet hon vad hon vill. – Jag ska söka in till Prakticum och till utbildningen till närvårdare.
Ett år på folkhögskollinje ger 6 tilläggspoäng då man ansöker om studieplats inom andra stadiets yrkesutbildning.
Sofia Andersson trivs mycket bra med sina studier vid Akan.
– Det bästa med att gå här är att allt inte är nytt, det är liksom högstadiet på ett år som repetition. Om man halkat efter i högstadiet och missat något så kan man lära sig det nu, säger hon.
I fjol studerade sju elever vid 10+, i år är de sex.
– Jag tyckte bättre om att jobba i en liten grupp också i högstadiet och blev glad när jag hörde att vi är så få. Jag rekommenderar ett år här för dem som inte vet vad de ska göra, eller om man har börjat på någon utbildning och ångrat sig, säger hon.
Varierande grupper
I och med att linjen är en påbyggnadslinje har också eleverna väldigt olika bakgrund. Vissa har inget avgångsbetyg från grundskolan medan andra vill fortsätta studera vid ett specialgymnasium och behöver höja betyget i något enstaka ämne. Andra har börjat en yrkesutbildning men insett att de gjort ett dåligt val.
– Det är roligt men krävande med så heterogena grupper. En del är mycket ambitiösa och har ett klart mål medan andra droppat av en annan utbildning och kanske saknar social kompetens, säger Häggblom.
Vänskap, lugn och ro och tillit, samt tolerans inom gruppen är något man jobbar mycket med.
– Det är ibland en balansgång mellan ytterligheter, säger Häggblom.
Det varierande utgångsläget för med sig att det finns ett behov av att skräddarsy undervisningen för just de elever och den elevgrupp som studerar vid skolan ett visst läsår.
Det är möjligt att börja mitt under terminen, men innan en ny elev antas funderar lärarna noga vilken inverkan det har på resten av gruppen.
– Eleverna är i en sådan ålder att det händer mycket i deras liv, och det är viktigt att gruppen fungerar, säger Häggblom.
Både Jonas Häggblom och Kim Gustafsson har konstaterat att det är stor skillnad i hur gruppen fungerar i augusti och hur det är i maj, när läsåret går mot sitt slut. Då är det som regel ett mycket sammansvetsat gäng som lämnar Akan för nya utmaningar.
Teater specialområde
Vad betyder då plusset i linjens namn? – Plusset står för något positivt, och betyder också att det finns något lite extra. Det är en påbyggnadslinje plus teater, foto, film och djur, säger Häggblom.
I tian jobbar man mycket med
helheter. Man jobbar en del med projekt, ibland sådana som involverar de andra utbildningslinjerna i skolan.
– Vi försöker integrera olika ämnen så mycket som möjligt. Under en utfärd till skogen kan vi ha biologi, geografi och fotografering, och kanske historia också, säger Jonas Häggblom.
Kim Gustafsson ansvarar för bland annat undervisningen i modersmål, som är en stor del av läroplanen. Han är förutom lärare också skådespelare och mycket aktiv i till exempel Postbackens sommarteater i Borgå. Improvisation och teater är en del av undervisningen.
– Vi är inte en specialtia, men vi har en inriktning på teater. Det är en del av modersmålsundervisningen och ett bra hjälpmedel när man lär sig att uttrycka sina åsikter och tala inför andra, säger Gustafsson.
Det betyder inte att alla studerande måste ställa sig på scenen och spela teater.
– Är man blyg och inte vill så tvingar vi ingen. Det finns alltid annat man kan göra kring en teaterproduktion eller en filminspelning, som att stå bakom kameran, säger Jonas Häggblom.
Men det är sällan som någon elev inte vill vara med.
– Gruppen blir alltid trygg efter en tid och då vågar man vara med. Det här är kökspsykologi, men det är ofta så att den blygaste egentligen är den som vill mest, man bara inte vågar, säger Gustafsson.
Hela människan
Även om det finns en fastslagen plan för vilka kunskaper eleverna ska inhämta under året är fokus bredare än så.
– Man måste tänka på hela människan. Det är bättre att man fångar upp unga som håller på att hamna på glid i ett så tidigt stadium som möjligt, då kan allt ordna sig, säger Häggblom.
I Borgå folkakademi lever det som Kim Gustafsson kallar folkskoletanken kvar.
– Man blir inte något här, man blir någon. Ibland kan man behöva ett avbrott i livet, och här utvecklas man som människa. Alla är bra på något men kanske inte förstår vad de är bra på, säger han.
Att studera vid påbyggnadslinjen är gratis för studerandena, något som inte alla vet.
Vi är inte en specialtia, men vi har en inriktning på teater. Det är en del av modersmålsundervisningen och ett bra hjälpmedel när man lär sig att uttrycka sina åsikter och tala inför andra. Kim Gustafsson lärare