Hufvudstadsbladet

Novias ingenjörer är eftertrakt­ade

En bra ingenjör är tekniskt lagd, men ser också produkten bakom siffrorna. Egenskaper som businesstä­nk och kommunikat­ion blir allt viktigare.

- TEXT & FOTO: SONJA FINHOLM feature@hbl.fi

Novias ingenjörer är eftertrakt­ade. Av de som utexaminer­ades i Vasa i fjol fick över 95 procent jobb direkt efter studierna. Energiklus­tret och industrier­na i närområdet slukar många av dem, men även på andra håll i landet är det brist på kunniga ingenjörer.

– Om du är ens det minsta intressera­d av teknik är det här ett bra alternativ, dörren ut för våra ingenjörer är i dag väldigt bred, säger Holger Sved, lektor på linjen för maskinoch produktion­steknik.

För Viljam Grahn var det just teknikintr­esset som ledde honom hit. Ursprungli­gen skulle han bli skogsmaski­nförare, men han behövde mera utmaningar. Han är inne på fjärde året på linjen för maskin- och produktion­steknik och studerar därtill energitekn­ik vid Åbo Akademi.

– Jag tycker om att man kan skräddarsy sin egen utbildning. Och om att det fortfarand­e erbjuds traditione­ll undervisni­ng i klassrum – kombinerat med nya tekniker.

Carolina Blankenshi­p valde en annan väg. Hon har en bakgrund som merkonom och tradenom men har alltid sett sig själv som en affärskvin­na. Efter några år i arbetslive­t märkte hon att hon drogs mer och mer mot produktutv­eckling och mot att hitta olika tekniska lösningar. Miljöaspek­ter och energispar­ande intressera­r också. Nu studerar hon första året produktion­sekonomi, som vuxenstude­rande. Som 35-årig kvinna är hon ganska unik i sammanhang­et.

– Vi har några tjejer på produktion­sekonomin, men på de övriga linjerna är det bara någon enstaka per år. Det är synd, för diskussion­erna och dynamiken i klassrumme­t blir en helt annan om man har båda könen represente­rade, säger yrkeslärar­en Holger Sved.

Novias Campus Vasa finns på Brändö. På andra sidan gatan ligger Technoboth­nia, utbildning­sinrättnin­garnas gemensamma forsknings­center. Där sker de flesta praktiska momenten i utbildning­en. Klassrumme­t där vi gör intervjun är ett mätlaborat­orium, på dörren står det kalibrerin­g.

– Här simulerar vi olika typer av industrimi­ljöer för att testa och optimera produktion­en, förklarar Viljam Grahn.

– För mig som inte har någon gymnasieba­kgrund har det varit en hel del teori att ta in, men samtidigt är det spännande att se hur mycket ämnen som matematik och fysik påverkar vardagen, säger Carolina Blankenshi­p.

Den första terminen erbjuds en

praktikper­iod i samarbete med Yrkesakade­min där de studerande får bekanta sig med bearbetnin­g, svetsning och olika verkstadsa­rbeten.

– Det behövs – speciellt om man aldrig sett ett cylinderlo­ck tidigare, säger Carolina Blankenshi­p.

Inte bara teknik

När Holger Sved inledde sin yrkeslärar­karriär på 1980-talet var ingenjörsu­tbildninge­n nästan enbart teknisk. I dag ser det helt annorlunda ut. Tekniken är fortfarand­e grunden, men de studerade ska också lära sig kommunikat­ion, ledarskap och ekonomi. Framtidens ingenjör måste kunna annat än att räkna och konstruera – han eller hon ska också kunna analysera helheter och förstå kundens önskemål.

– Det finns mycket entreprenö­rskap i Vasaområde­t just nu, mycket kreativite­t som också märks inom utbildning­arna, säger Carolina Blankenshi­p.

Holger Sved håller med. Kontaktern­a med näringsliv­et är täta och utveckling­en sker i nära samarbete.

Studiebesö­k och gästförelä­sare från olika företag finns med på alla scheman.

– Nya saker kommer hela tiden med i bilden, medan mycket av det gamla också ska vara kvar. Det här är en utmaning för oss, att få allt att rymmas inom de ramar vi har.

Viljam Grahn, Carolina Blankenshi­p och Emil Granberg har valt olika vägar. Viljam inledde studierna direkt efter militärtjä­nstgöringe­n och nu kombinerar han jobb med studier och utmanar också sig själv med energitekn­iken. Carolina får en del kurser till godo tack vare sin tradenomex­amen och siktar på att klara av studierna på tre år. Emil tog ett par mellanår efter gymnasiet innan han började på linjen för maskinoch produktion­steknik. Han berättar att han under hösten det tredje året var nära att gå i väggen, men att han tack vare stöd från lärarna bytte till produktion­sekonomi och hittade tillbaka till studiegläd­jen. Nu ser han fram emot att få sin examen och att hitta ett jobb som teknisk försäljare. Men först väntar – förhoppnin­gsvis – en period utomlands.

– Det enda jag ångrar är att jag inte sökt mig utomlands tidigare, men jag siktar på att göra det i höst. Novia erbjuder fina möjlighete­r för den som vill åka i väg på utbyte.

Jag tycker om att man kan skräddarsy sin egen utbildning. Och om att det fortfarand­e erbjuds traditione­ll undervisni­ng i klassrum – kombinerat med nya tekniker. Viljam Grahn, studerande

 ??  ?? Lektor Holger Sved och Carolina Blankenshi­p ställer in mätningsin­strumenten. I bakgrunden Emil Granberg och Viljam Grahn.
Lektor Holger Sved och Carolina Blankenshi­p ställer in mätningsin­strumenten. I bakgrunden Emil Granberg och Viljam Grahn.
 ??  ?? Här inne lär sig de blivande ingenjörer­na kalibrerin­g.
Här inne lär sig de blivande ingenjörer­na kalibrerin­g.
 ??  ??
 ??  ?? Novias tekniska utbildning­ar håller till på campuset i Brändö och på Technoboth­nia.
Novias tekniska utbildning­ar håller till på campuset i Brändö och på Technoboth­nia.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland