Benita älskar att sjunga, boka och planera
Mycket av Benita Bärlunds pensionärsvardag kretsar kring Furorna, pensionärskören i Esbo. Hon bokar resor, ordnar konserter och planerar sitsar, för Furorna är en aktiv kör med mycket program.
I god tid före klockan två börjar körmedlemmarna droppa in till Olars kyrka i Esbo. Det är snart dags för veckans höjdpunkt för många sångare, nämligen en eftermiddag av sång och musik, välkända toner och social samvaro. Pensionärskören Furornas övning ska snart börja. På plats finns också körens ordförande Benita Bärlund, en riktig eldsjäl som ser till att allt det praktiska fungerar, och hennes make Göran Bärlund.
– Det tar ganska mycket tid att boka, ordna, planera och vara i kontakt med vänkörer. Det blir mycket jobb vid datorn, att skriva e-post, boka biljetter och planera konserter. Men jag tycker om att vara aktiv, jag känner att jag lever då jag får organisera. Jag tycker om att ha många järn i elden, säger Benita Bärlund ivrigt.
Allt gör hon ändå inte själv, Bärlund har också lärt sig att delegera. Kören har en webbansvarig som upprätthåller Furornas nätsidor och en värdinna som ser till att det finns mat och dryck på sitsarna, som ordnas efter varje konsert. Men i musiknämnden sitter Benita med, där bestämmer hon i samråd med dirigenten Sofia Lindroos och notfiskalen vilka sånger som kommer upp på körens repertoar.
– Jag gillar glada rikssvenska sånger, som Jag tror, jag tror på sommaren, En vänlig grönskas rika dräkt och sånger av Bellman, dem sjunger vi ofta på sitsarna efter en konsert. En annan fin sång är Claes Anderssons Mörkret lägger sin arm om dagen, den är tonsatt av Patrick Wingren, säger Bärlund för att ge exempel på vilken slags musik Furorna sjunger.
Mycket program
Benita Bärlund har alltid sjungit, som ung var hon med i Lyran och senare har hon sjungit i Akateeminen laulu och ett par kammarkörer. Men
det var först som pensionär som hon fick tid att engagera sig i en kör på heltid. Hon har också gått ett par dirigentkurser, så under mindre uppträdanden kan Benita hoppa in och leda kören.
– Pensionärstiden är den bästa tiden i mitt liv! Jag hittade genast Furorna och gick med i Gäddvik-Mattby pensionärsklubb, där jag numera är ordförande. Det är nästan ett heltidsjobb att ordna program för en pensionärsklubb, för att trygga återväxten och locka nyblivna pensionärer måste vi ha attraktiva program och mångsidiga utfärder.
Just nu är det Pangsångfesten som upptar Benita Bärlunds tid, den hålls på hemmaplan i Esbo kulturcentrum under veckoslutet och Furorna står som värdkör. Ett annat spännande projekt som körde i gång i fjol är Furornas samarbete med den finska seniorkören Ruusut ja Ritarit, också den från Esbo.
– Det är ett treårigt projekt som Svenska kulturfonden sponsorer, tanken är att vi ska umgås över språkgränsen. Vi lär dem traditionella svenska folkvisor och så får vi i gengäld lära oss finska sångtraditioner, vi har till exempel sjungit Liljan kukka. Vi kommer att ordna en gemensam vårkonsert med Ruusut ja Ritarit i vår och har börjat öva på gemensamma vårsånger.
Flera resor per år
Samarbetet med andra körer är viktigt i dag, medlemmarna vill gärna resa och hälsa på körer i andra städer och länder. Furorna har samarbete med flera svenska vänkörer och ordnar ofta gemensamma konserter med dem. I september kommer Furorna att åka på körresa till Kristiansstad, Lund och Köpenhamn. I sommar åker man till Tallinn för att lyssna på estnisk körsång under den stora sångfesten Laulupidu och under samma resa uppträder man i svenska kyrkan i Tallinn. Det är oftast Benita Bärlund som ansvarar för de praktiska arrangemangen under dessa resor.
Som en självklar fortsättning på många konserter följer sitsen, en gemensam middag där körmedlemmar äter och dricker gott, umgås och sjunger lite till.
– Det hör till i körsammanhang att man ordnar en sits efter konserten. Vi brukar ofta boka in oss på någon ungdomsgård, som Vikingaborg, och beställa mat från en catering. Ibland har vi ett sångblad med snapsvisor, andra gånger sjunger vi sånger ur våra sånghäften, berättar Benita om det glada körlivet.
Nu är det dags att inleda dagens körövning. Sofia Lindroos uppmanar alla sångare att ställa sig och stå, för man börjar alltid med lite gymnastik, det gäller att värma upp musklerna och väcka instrumentet. Församlingssalen fylls av stampande fötter och armar som sträcks upp i luften. Redan innan alla i kören hunnit rada upp sig intill pianot ljuder de första stroferna genom salen: Vad är en vänskap? Vi bara vet det, vänner vi ska förbli … sjunger Furorna. Texten är skriven av Ulla Hernberg och vad passar väl bättre än en sång om vänskap när ett 40-tal sångglada seniorer möts denna vardag, samma vecka som vi firar alla hjärtans dag?