Riksdagen drog efter en tjänstemannautredning den enda möjliga slutsatsen och nu granskas grundlagsenligheten på nytt.
Det var ett klokt beslut att återsända underrättelselagarna till utskotten, som ännu ska höra grundlagsutskottet.
på ledarplats om att underrättelselagarna återsänds till utskottsbehandling i riksdagen.
Ionsdags drogs underrättelselagarna och de betänkanden som förvaltnings- och försvarsutskotten hade skrivit från riksdagens dagordning bara några timmar innan plenum. I går blev det klart att det finns formuleringar som är otydliga och därför ska utskotten gå genom dem och också höra grundlagsutskottet.
Balansgången mellan å ena sidan enskilda medborgares grundläggande fri- och rättigheter och skyddet av privatlivet och å andra sidan behovet av både civil och militär underrättelseverksamhet är verkligen inte lätt.
Finland har saknat sådan underrättelseverksamhet som andra länder, inklusive våra grannar, redan länge har ägnat sig åt. Nu vill man införa både civil och militär underrättelseverksamhet. Det kräver lagstiftning och övervakning.
Regeringen har varit mån om att underrättelselagarna ska godkännas under den här riksdagsperioden.
I höstas ändrade riksdagen grundlagen och luckrade upp skyddet för förtroliga meddelanden – alltså brev, e-post, telefonsamtal och liknande. Eftersom fem sjättedelar stödde en försnabbad ordning behöver inte grundlagsändringen behandlas av två på varandra följande riksdagar. De enda som motsatte sig en försnabbad ordning var Vänsterförbundets riksdagsgrupp och SFP:s Eva Biaudet.
Nu handlar det om hur de två lagarna om civil och militär underrättelseverksamhet är formulerade. Grundlagsutskottet har tidigare gett utlåtanden om båda lagarna och kommit med en rad klämmar, alltså klara krav, på vad som måste ändras för att lagarna ska kunna godkännas i vanlig ordning. Dessutom har grundlagsutskottet noterat också andra problematiska formuleringar.
Behandlingen av underrättelselagarna har sedan som vanligt gått vidare i substansutskotten, alltså förvaltningsutskottet och försvarsutskottet.
Nu hävdar två grundlagsprofessorer – Juha Lavapuro och Martin Scheinin – att de utskotten inte har beaktat alla de förändringskrav som borde ha beaktats. De bedömer att underrättelselagarna efter utskottsbehandlingen fortfarande innehåller element som inte är förenliga med grundlagen. Till exempel saknas enligt professorerna ett kategoriskt förbud mot massundersökning av datatrafik. Det beror på att kriterierna för hur man sållar fram meddelanden i datatrafiken inte har definierats. Det kan till exempel ske genom att sålla fram vissa ord, eller vissa språk, eller vissa krypteringar. Vilka kriterierna är handlar om medborgarnas rättsskydd underströk Martin Scheinin i en radiointervju i går.
Ett annat exempel är att grundlagsutskottet ansåg att det ska krävas ett domstolsbeslut i situationer där underrättelsemyndigheterna vill uppträda med falsk identitet eller ägna sig åt så kallad bevisprovokation genom köp. Det handlar om att köpa något som egentligen är förbjudet för att kunna bevisa brottslig verksamhet. Den här synpunkten har inte heller beaktats. Det är Skyddspolisens eller den militära underrättelsetjänstens chef som beslutar om att använda de här metoderna.
Båda professorerna – och också övriga författningsexperter – har hörts av grundlagsutskottet. Deras inställning borde inte vara okänd. Ändå vaknade riksdagen och talman Paula Risikko (Saml) först när professorerna twittrade om saken. Talmannen är i sista hand ansvarig för att riksdagen inte ger ifrån sig grundlagsvidriga lagar. Situationen är speciell också med tanke på att när underrättelselagarna gavs till riksdagen var Paula Risikko inrikesminister och hon har alltså undertecknat den civila versionen av lagen.
Det är viktigt att lagstiftaren är ytterst noggrann då man inkräktar på skyddet för privatliv och de grundläggande rättigheterna. Underrättelselagarna är komplicerade och svåra att överblicka också för vana lagstiftare. Riksdagen drog efter en tjänstemannautredning den enda möjliga slutsatsen och nu granskas grundlagsenligheten på nytt.