Nyval i Spanien kan bli högerpopulistisk skräll

Populistiskt högerparti på frammarsch, bådar inte gott för Katalonien.

Efter att den spanska minoritetsregeringens budgetförslag röstades ned i parlamentet i mitten av veckan utlyste premiärminister Pedro Sánchez som väntat nyval, det hålls den 28 april. Det blir det fjärde parlamentsvalet inom åtta år.

Det var den inflammerade frågan om Kataloniens framtid som avgjorde regeringens öde.

Sánchez hade förhandlat med de båda katalanska partierna som stöder regeringen, och bland annat lovat att utse en medlare för att möjliggöra förhandlingar mellan separatistpartierna och de som vill att Katalonien ska fortsätta att vara en del av Spanien. Sánchez har haft en mera förhandlingsinriktad attityd gentemot de katalanska självständighetsivrarna, vilket bland annat har lett till protestdemonstrationer i Madrid. Men han kunde inte gå med på att diskutera en folkomröstning om självständighet i Katalonien.

Frågan tillspetsas ytterligare då rättegången mot tolv katalanska ledare har inletts i Madrid. De misstänks bland annat för uppror, uppvigling och misshushållning med allmänna medel. Åklagarna kräver fängelsestraff på mellan 16 och 25 år.

De som stöder de åtalade kallar rättegången politisk och betecknar de åtalade som de enda politiska fångarna i EU. Men självständighetsförklarningen som utlystes under den turbulenta hösten 2017 stred mot Spaniens författning, och det är omöjligt att en regering inte skulle reagera när landets enhet hotas.

Den dåvarande högerregeringen i Madrid kunde och borde ha hanterat frågan med större känslighet. Men detsamma kan sägas om självständighetsivrarna, som borde ha varit mindre kompromisslösa, också med tanke på att omkring hälften av befolkningen i Katalonien inte stöder självständighet.

Ironiskt nog har de nu varit med om att fälla en regering som signalerade en större beredskap att möta en del av deras krav, men drog gränsen vid självständighet.

Opinionsläget just nu ökar inte utsikterna för avspänning mellan Madrid och Barcelona.

Pedro Sánchez socialistiska PSOE väntas gå framåt i förhållande till det klena resultatet i valet 2016, men inte tillräckligt för att garantera fortsatt regeringsställning. Stödpartiet Podemos, som växte fram under den ekonomiska krisen, går bakåt, vilket försvagar Sánchez möjligheter.

En eventuell högerregering med center-högerpartiet PP och det liberala Ciudadanos har sannolikt en snävare inställning till de katalanska separatisterna än vad Sánchez skulle ha.

Men den spanska inrikespolitiken kompliceras av att landet nu i likhet med andra europeiska länder har fått ett högerpopulistiskt - eller högerextremistiskt - parti, Vox, som växer snabbt. I september gav opinionsmätningar Vox ett stöd på 1,4 procent, nu är stödet uppe i omkring 11 procent. En skräll av sannfinländska dimensioner kan vara på väg den 28 april.

Genombrottet för Vox kom i regionvalet i Andalusien i december, då Vox med ett stöd på 11 procent tog säte i regionparlamentet. Där stöder Vox regeringskoalitionen mellan PP och Ciudadanos, men stödet är inte gratis.

Partiet fick bland annat igenom krav på skattelättnader och åtgärder för att motarbeta den illegala invandringen. Däremot fick man inte stöd för ett omstritt krav att upphäva lagar om familjevåld.

Vox är uttalat antifeministiskt, har en traditionell familjesyn, motsätter sig sexuella minoriteters rättigheter och vill förbjuda både sexualundervisning i skolorna och aborter.

Partiet vill dessutom centralisera makten till Madrid och upphäva systemet med regionalt självstyre. Här går Vox längre än PP och Ciudadanos, men en regering med den här basen bådar inte gott för möjligheterna att avveckla krisen i Katalonien.