Tidigt stöd förebygger behovet av barnskydd
Enligt en rapport om barnskyddets tillstånd behövs det både mer personalresurser och fler förebyggande tjänster.
I slutet av 2017 slog arbetarna inom barnskyddet larm. Det rådde kris och barnen hamnade i kläm. Över tusen sakkunniga inom barnskyddet lämnade in en namninsamling och påtalade resursbrist. På ställen där det såg som värst ut kunde en socialarbetare ha 80 klienter att ta hand om.
På uppdrag av Social- och hälsovårdsministeriet har översocialrådet Aulikki Kananoja nu utrett barnskyddets riktning och rekommendationer. Rapporten presenterades i Helsingfors i går.
Rapporten innehåller en mängd förslag för att förbättra de nuvarande arbetsmetoderna. Det viktigaste för allt utvecklingsarbete måste vara att hela familjen känner sig delaktig och att tjänsterna som barnskyddet erbjuder integreras i familjernas vardag.
– Det behövs ett tidigt stöd i form av familjearbete och hemtjänst. Också andra former av lågtröskeltjänster är viktiga för att minska barnskyddets behov, säger Kananoja.
De lågtröskeltjänster hon anser kunde fungera förebyggande är olika former av familjecaféer, öppna vardagsrum, kamratstöd och gruppverksamhet.
Snabb hjälp minskar framtida problem
Vad beträffar kommunala tjänster säger Kananoja att det är viktigt att enkelt kunna få hemtjänst och andra snabba reaktioner på kortvariga familjekriser.
– Behovet av barnskyddet minskar om familjer kan få hjälp med problemsituationer där barnen ännu inte är i fara.
Hon nämner sömnskolor, kamratstöd för föräldrar och stödtjänster om en förälder blir arbetslös eller drabbas av psykisk ohälsa. På många håll i landet är det här redan möjligt och ett vanligt tillvägagångssätt.
Men om barnen redan är i riskzonen för att fara illa, föreslår Kananoja att man inför mångprofessionella team i kommunerna. När ett team tillsammans har hand om en klient minskar arbetsbördan för den enskilda socialarbetaren.
– Mitt förslag är också att det ska finnas mental- och missbrukarvårdare inom barnskyddet. Det är ofta en bakgrund till att barnskyddstjänster behövs.
När det nu pratas mycket om dimensionering inom vårdtjänster föreslår Kananoja en rekommendation på fem till tjugofem klienter per socialvårdare. Hon ser ogärna att det skrivs in i lagstiftningen, eftersom dimensioneringen då kan användas som en mätare för hur man lyckats.
– Vi måste hela tiden komma ihåg att det finns omhändertagna barn och fundera kring vad det är som gjort att det blivit så.
THL vill se maxgräns per socialarbetare
På Institutet för hälsa och välfärd THL säger utvecklingschef Päivi Petrelius som jobbar med det riksomfattande utvecklingsprogrammet för barn- och familjetjänster (LAPE), att överbelastningen inom barnskyddet är en risk för barnen.
– I amerikanska undersökningar har det kommit fram att på områden där socialarbetare ofta byts ut är risken för barn att upprepade gånger bli utsatta för våld högre än på områden där arbetarna inte byts lika ofta.
Petrelius säger att situationen är allvarlig och att hon gärna hade sett att rapporten hade föreslagit en lagändring.
– Jag hade velat se en maxgräns på 25 klienter per socialarbetare i lagen. Men det här var ju bara en rapport, nu är det upp till politikerna att fatta besluten.