”Samtyckeslagen har skapat en normförändring”
I Finland lämnas lagförslaget om samtycke till den nya riksdagen efter valet. I Sverige har lagen breddat synen på sexuella övergrepp och flyttat fokus från offret till förövaren i rättsprocessen, säger Kristina Wicksell vid organisationen Make Equal.
I Sverige krävs det inte längre våld och hot för att en gärning ska klassas som våldtäkt. Sedan den svenska samtyckeslagen började gälla i juli räcker det helt enkelt med att det saknas ett ja.
Den nya lagen har flyttat fokus från tvång till samtycke. Den är bättre anpassad till hur våldtäkter egentligen går till, säger Kristina Wicksell vid organisationen Make Equal, som jobbar för jämställdhet. Våldtäkt innebär inte alltid våld.
– Studier visar att en stor del av dem som blir våldtagna blir paralyserade, det kallas för frozen fright. Därför gör de inte motstånd och våldtäktsmannen behöver inte utöva våld. Ändå krävde man enligt den gamla lagen våld eller hot om våld för att det skulle räknas som våldtäkt, säger hon.
Både Finland, Norge och Danmark överväger nu en samtyckeslag. Fyra av fem finländare vill skärpa våldtäktslagen, skrev Uutissuomalainen i december.
Samma kritik som hos oss
Precis som i Finland var många svenskar kritiska mot lagen innan den trädde i kraft. Argumenten liknade dem i Finland: att lagen skulle leda till fler ogrundade anmälningar och göra utredningarna svårare, och att den inte skulle leda till någon reell förändring. Men det har den gjort, säger Wicksell.
– Vi utgick ifrån att lagen inte skulle ha så stora effekter juridiskt, att det skulle vara svårt att utreda och fälla då det sällan finns fysiska bevis och att det skulle bli mer av en symbollag. Vi brukar jämföra den med lagen mot barnaga, också där är det svårt att bevisa vad en förälder gjort mot sitt barn i hemmet. Men både lagen mot barnaga och samtyckeslagen har skapat en jättestor normförändring. Vi påverkas mycket av vad politiker och jurister säger att är rätt och fel i samhället.
Den nya lagen har redan lett till flera fällande domar, skriver Sveriges radio.
Gjorde frågan synlig
Make Equal började driva frågan om samtycke 2013, via organisationen Fatta. Fatta var från början en kampanj som Make Equal och nätverket Femtastic startade men är numera en egen organisation. De bidrog till att göra samtyckeslagen till en politisk fråga i Sverige, och fick senare skjuts av metoo-debatten.
Vad innebär det i praktiken att följa den nya lagen? – Det handlar om att försäkra sig om att ens partner vill ha sex och att inhämta ett samtycke. Om man upplever tvekan så finns det sällan ett samtycke. När det handlar om hur lagen tillämpas i rättsprocessen så har fokus flyttas från offer till förövare. Tidigare ställdes frågor om hur offret uttryckte ett nej. Nu är det tvärtom, man frågar den misstänkte hur ett ja uttryckts. Om man inte inhämtade ett samtycke kan man dömas för att ha varit oaktsam.
Motståndare till lagen menar också att begreppet ”samtycke” är svårdefinierbart och att oskyldiga döms. Det argumentet ger Wicksell ingenting för.
– Beviskraven är fortfarande väl- digt höga och man kommer aldrig att kunna fälla alla som är skyldiga. Vi har ett rättssystem som hellre friar än fäller, och så tycker jag att det ska vara. Samtyckeslagen kan inte ändra på problemet med brist på bevis, men det klargör värdegrunden.
Att anmälningarna skulle öka lavinartat tror hon heller inte. Så har det inte gått i Sverige.
– De som deltar i rättsprocesser kopplade till sexualbrott far väldigt illa, det är en extremt jobbig situation och jag tror inte att många skulle utsätta sig för det om de inte blivit utsatta. Och om det skulle hända så måste ju rättsväsendet hantera det, säger Wicksell.
”Med en samtyckeslagstiftning på plats behöver vi bygga en samtyckeskultur”, sade Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin efter att lagen trätt i kraft. Numera får skolelever lära sig om samtycke i sexualundervisningen och många kända personer har deltagit i kampanjer och pratat om frivillighet.
– Jag tror att lagen skapat en större medvetenhet om att det kan handla om sexuella övergrepp eller våldtäkt även om personen inte sade nej eller fysiskt visade att hen inte ville, säger Wicksell.