Är större också bättre?

Det dynamiska, kreativa och spännande går lätt att förknippa med ungdom, sex och energi.

Spelar storleken någon roll? Är större alltid stiligare? Är en utdragen och smal sämre än en tjock och växande?

Det här är den vanligaste frågan Befolkningsförbundets psykologer får av de tusentals oroliga unga som ringer Pojkarnas telefon. Experterna brukar trösta att inte egentligen, det hela är komplicerat och allt beror på.

Men det här är också en fråga vi forskare ställer oss om Finland, och då handlar det alltså om befolkningen. Det dör fler människor än det föds i vårt land, vilket brukar leda till dystra och uppgivna miner samt avundsjukt sneglande på Sverige som passerat tiomiljonersstrecket. Nu när fruktsamheten rasar även i Norge kommenterar svenskarna hur fel grannländerna tänkt om sin befolkningstillväxt.

Men varför är en mindre folkmängd illa och en större bättre?

För ett litet nordiskt land är frågan inte enkel. Hur stor befolkning är önskvärd i Finland, ur ett ekonomiskt, etiskt, eller ekologiskt perspektiv? Är dryga fem miljoner riktigt lagom? Skulle inte fåglarna, insekterna och skogarna må bättre med kring fyra, eller ännu mindre? Eller skulle städerna blomstra med tio?

En snabbt och stadigt ökande befolkning har tills alldeles nyligen kännetecknat vår värld. I ett längre historiskt perspektiv utgör den perioden ändå en ovanlig parentes, som räckte bara några sekel. Före det krympte eller växte befolkningar i takt med vädret, skörden, farsoternas och krigshärarnas framfart. Mera folk betydde kamp om resurser, med andra människor och arter, färre betydde lugnare och rikare tider.

I modern tid har en växande befolkning förknippats med kreativitet, innovationer och tillväxt. Också försvarsförmågan och tyngden på den världspolitiska arenan spelar in: att Kina blir följande supermakt hänger delvis ihop med mängden kineser. Och att Indien upplevs hota Kina som världsledare beror på att Indiens befolkning förväntas passera Kinas inom fem år.

Indien blir antagligen det första land någonsin med över 1,5 miljarder (!) invånare kring 2030. Det är snart. De är dessutom unga och ambitiösa.

Samtidigt lever vi i slutet av en unik utveckling, där mänskligheten nått en ny livsrytm, med långa livslopp, få barn och sanslösa teknologiska framsteg. Det finns åldrande befolkningar som klarar sig riktigt bra, både ekonomiskt och kulturellt. I Sydkorea föds färre en ett barn per kvinna, men hemma hos oss rings det med Samsung och lyssnas på tonårstjusig K-pop.

Det finns starka och arkaiska tankemönster om både penisens och befolkningens önskvärda storlek, och dessa kanske är närmare sammantvinnade än vi inser. Det dynamiska, kreativa och spännande går lätt att förknippa med ungdom, sex och energi. Fruktsamhet går lätt att förknippa med fruktbarhet.

Det är ofta sant, men inte alltid. Så vi svarar som experter gör: att det hela är komplicerat och beror på. Mindre kan vara mera, också befolkningspolitiskt.