Vård till salu?

ÄLDREOMSORG Säljer vi ut vården till högst- eller kanske hellre lägstbjudande? Inte vill vi väl ha ett samhälle där själviskhet och likgiltighet för andras och de svagares behov driver fram besluten? Negligeras allas rätt till liv, vård och utbildning?

Nej stopp, inte kan man sälja ut vården och tro att marknadskrafterna utan en verkligt omfattande kontroll eller sanktionsapparat ska leverera. Det måste ju vara något fel om vi tror att internationella investerare bryr sig om våra åldringar, våra barn eller vår egen hälsa. Tror vi att vi kan få högkvalitativ vård förmånligare än det som våra egna organisationer eller aktörer inom tredje sektorn kan producera. Visst, billigare vård kan vi få – och det verkar ju vara så att många beslutsfattare – ovetande eller avsiktligt sålt ut vården.

Jag tror väl nog att en privatisering i vissa former, branscher, kontrollerat kan vara ett vettigt alternativ, men att göra det utan ett väluppbyggt system för krav på offentligt presenterad egenkontroll är förkastligt, ja totalt oansvarigt. Det behöver göras mätningar av kundtillfredsställelse där både inneboende och anhöriga ges möjligheter att ge respons. Sammanfattningar och jämförelser som gäller dessa standardiserade mätningar bör offentliggöras.

När det gäller mätningar av vad som är ett lämpligt antal vårdare i olika sammanhang hänvisar jag bara till Peter Rehnströms utmärka inlägg (HBL Debatt 6.2). Regelbundna RAI-mätningar som följs upp borde vara en ovillkorlig förutsättning för verksamheten (inom Folkhälsan där min mor vårdades utomordentligt i nästan tio år genomförs den två gånger per år).