❞ Pelosi sa det inte, men budskapet var klart. Kan Trump bygga en mur med hänvisning till nationellt nödläge kan demokraterna hitta på vad de vill för att kringskära rätten att äga vapen.

På torsdagsförmiddagen stod USA:s president Donald Trump inför ett svårt dilemma. Kongressen, dess bägge partier, hade enats kring en budget som inte innehöll tillräckligt med pengar till den mur presidenten lovat sina väljare. Demokraterna, ledda av Nancy Pelosi, kände segervittring och vägrade att backa. Det kunde inte Trump heller trots att han befann sig i en politisk återvändsgränd.

Ett enkelt godkännande av budgetavtalet hade setts som en kapitulation bland Trumps kärntrupper och de konservativa medieprofilerna som definierar debatten bland dem. Ingen aktion över huvud taget skulle i sin tur ha lett till en ny nedstängning av delar av de statliga funktionerna, vilket igen skulle ha drabbat hundratusentals oskyldiga amerikaner och var därför politiskt ohållbart.

Återstod endast ett desperat drag. Trump lovade senatens republikanske ledare Mitch McConnell att underteckna budgeten, men endast om han också i samma veva utlyser nationellt nödläge i landet och med stöd av det styr pengar från andra delar av budgeten till murbygget vid gränsen till Mexiko.

Budgetavtalet var en kompromiss som gav Trump drygt 1,3 miljarder dollar för olika typer av gränssäkerhetsåtgärder varav stängsel på valda delar av gränsen var ett. Trumps ursprungliga krav låg på 5,7 miljarder dollar för en enhetlig gränsmur av stål. Då Trump utlyser nödläge så kan han med en viss frihet ta pengar till exempel från försvarsministeriets budget och styra dem till murbygget. Men åtgärden är minst sagt kontroversiell.

Inte för att användningen av ett nationellt nödläge är unikt. Sedan lagen stiftades 1976 har nödläget utlysts 58 gånger. Det handlar mera om hur Trump använder det. Där nödläget tidigare har brukats mest i internationella tvister, specifika fall som svininfluensaepidemin eller efter elfte septemberattackerna, tar Trump nödläget i bruk i en ren och skär inrikespolitisk tvist mellan partierna. Enligt konstitutionens maktfördelning har kongressen makten över nationens pengapung och det är den makten Trump försöker kringgå.

– Utropandet av ett nationellt nödläge vore en laglös handling, sa senatens demokratledare Chuck Schumer på torsdagskvällen och tillade att det vore att förakta lagen och kongressens makt att vidta denna åtgärd.

Senatens republikanska ledare Mitch McConnell sa förvisso att han stöder presidentens rätt att utropa nödläget, men det är möjligt att han var tvungen att välja mellan en nedstängning av statsapparaten och det nationella nödläget. Även han, lika väl som de flesta andra republikanerna, vet att Trumps drag är riskabelt.

Först och främst betyder det att man måste vara överens om att immigrationskrisen faktiskt är ett nationellt nödläge. Varför bedömdes det inte vara ett nödläge för tjugo år sedan när antalet gripanden av papperslösa var betydligt större än

”Kan Trump bygga en mur med hänvisning till nationellt nödläge kan demokraterna hitta på vad de vill för att kringskära rätten att äga vapen.”

nu? Jag betvivlar inte att republikanerna i flyktingkaravanernas tidevarv med lätthet kan sidsteppa denna fråga.

Det som blir svårare för dem att hantera är det faktum att Trumps drag öppnar dörren för motsvarande aktioner från en framtida demokratpresident.

När Nancy Pelosi kommenterade Trumps beslut på torsdagseftermiddagen hotade hon med is i blicken att en demokrat i Vita huset också kan utropa nödlägen. På årsdagen för den blodiga skolskjutningen i Parkland, Florida, påpekade hon i ett illa dolt hot att vapenvåldet i USA är det riktiga nödläget. Pelosi sa det inte men budskapet var klart. Kan Trump bygga en mur med hänvisning till nationellt nödläge kan demokraterna hitta på vad de vill för att kringskära rätten att äga vapen. Den republikanska senatorn Marco Rubio varnade redan tidigare för att de republikaner som anser immigration vara ett nödläge i dag kan vakna upp i morgon och se en demokratpresident utlysa klimatförändringen som ett nödläge – och det vore en mardröm för republikanerna.

Till råga på allt kommer demokraterna med största sannolikhet se till att beslutet att utlysa nödläge dras inför rätta. Det skulle eventuellt leda till att murbygget hursomhelst måste skjutas upp i väntan på domslut.

För Donald Trump är dessa farhågor egala. Han gör det han gör för att i alla väder undvika att framstå som en förlorare. Nu kan han hävda att han kämpade tappert för att få till stånd muren han så dyrt och heligt lovade de väljare han inte har råd att alienera om han ska ha en chans att vinna omval 2020. Att Trump samtidigt blottat sin oskicklighet som förhandlare och oförmåga att läsa det politiska spelet är en annan femma.