Vi behöver inte klickrubrikernas överdrifter – världen är krass

När ett välrenommerat forskningsinstitut säger att det är bevisat att klimatförändringar driver konflikter och internationell massmigration går hela hopen vetenskapsjournalister i gång. Medierna får en klickrubrik som ger intäkter, forskarna värdefull synlighet. Att forskningsinstitutets kommunikatörer har tänjt lite på forskningsresultaten och att rubriken så gott som saknar täckning är sekundärt för ögonblicket.

Något liknande inträffade nyligen då Yle och några andra medier stort slog upp forskningsnyheten om att världens insekter riskerar att dö ut inom hundra år. Eftersom insekterna är livsviktiga för människan blev det naturligtvis ett himla liv, inte minst på sociala medier. Domedagsprofetian blev viral. Kruxet är bara att den inte stämmer. Inte heller The Guardian, som var först med nyheten, träffade mitt i prick.

Dagen därpå kom flera medier med ett klargörande: studien i Biological Conservation var feltolkad, och en av forskarna bakom den hade uttalat sig inexakt för The Guardian. Studien omfattade nämligen inte hela världens insekter, utan bara arter som redan är hotade eller minskar. Suomen Luonto redde förtjänstfullt ut hur det förhåller sig.

Givetvis uppstod en ny storm innan den förra bedarrat. De som hade delat fusknyheten beskylldes för att ha utnyttjat ett dystopiskt budskap för sina politiska syften. Följaktligen skulle de bestraffas enligt praxis på sociala medier, med vir-

”Dålig eller tendentiös vetenskapskommunikation och journalistik är problem i sig. Men i de sociala mediernas svartvita värld skapar de här problemen ytterligare problem.”

PETER BUCHERT

tuell men offentlig lynchning enligt en modell där vem som helst kan agera åklagare, domare och bödel på samma gång.

Dålig eller tendentiös vetenskapskommunikation och journalistik är problem i sig. Men i de sociala mediernas svartvita värld skapar de här problemen ytterligare problem. För även om båda dessa nyheter var överdrifter bär studierna bakom dem på nog så allvarliga budskap.

Men nu får vi ingen debatt om orsaker till eller följder av insektfaunans tillbakagång, hur allvarlig den än är, bara för att det inte är sant att alla insekter försvinner på en gång. Det blir också svårare att förstå hur klimatförändringar egentligen hänger ihop med migration om forskare, kommunikatörer och medier förenklar svårtydda mönster på ett sätt som urholkar trovärdigheten.

Den verklighet seriös forskning benar ut är krass nog att rapportera och diskutera också som sådan. Men tar vi till överdrifter försvinner debatten i det mediala bruset.